Mer om projektet

Vårt mål är att skapa förutsättningar för praktiska åtgärder mot minskat näringsläckage och minskad övergödning samt att komma vidare med åtgärdsarbetet och öka genomförandegraden i Åkerströmmen och Norrtäljes avrinningsområden. Projektets mål är också att genom dialog och samverkan med mark- och djurägare skapa förutsättningar för praktiska åtgärder inom berörda kommuner.

Pilotområde med åtgärdssamordnare
Åkerströmmen och Norrtälje kommuns avrinningsområden är ett av Havs- och Vattenmyndighetens 20 nationellt utpekade pilotområden med åtgärdssamordnare.

Pilotområdena har tilldelats projektmedel för att arbeta med kostnadseffektiva åtgärder och lokal förstärkning av åtgärdsarbetet mot övergödning under 2019 - 2020.

Läs mer om projektet LEVA – Lokalt engagemang för vatten på Havs- och Vattenmyndighetens hemsida.

Läs mer om LEVA

Vår roll och vårt stöd i det lokala åtgärdsarbetet:

1. Överblicka, stödja och stimulera till samverkan mellan markägare, organisationer och kommunförvaltningar i Norrtälje, Vallentuna och Österåker samt skapa en nära dialog med länsstyrelsen

2. Fånga upp och stötta initiativ från markägare, organisationer och kommunförvaltningar i Norrtälje, Vallentuna och Österåker

3. Vara drivande och stöttande i enskilda markägares projekt i nämnda kommuner

4. Skriva ansökningar om ekonomiskt stöd från t.ex. landsbygdsprogrammet och våtmarkssatsningen

5. Delta i och bidra till arbetet i Åkerströmmens vattenvårdssamverkan, och den framväxande Vattenvårdssamverkan i Norrtälje kommun

6. Stimulera åtgärdsarbetet inom hästnäringen genom att skapa dialog med- samt stötta verksamhetsutövare/hästhållare med kunskap och förslag på miljöförbättrande åtgärder

7. Ordna seminarier och dialogmöten och på andra sätt arbeta med kommunikation och information rörande t.ex. bidragsmöjligheter och förslag på åtgärder

Fler Projekt

Pågående

COASTAL

Integrationsplatform för Land- och havsplanering

Mot 2050: Road maps för Land- och Havssynergier – Ökad ekonomisk utveckling parallellt med minskad miljöpåverkan

Genom kombinerad lokalt förankrad kunskap och vetenskaplig expertis i en medskapandeprocess, åtar sig aktörer och intressenter att utveckla företagande och politiska lösningar genom ett förbättrat kust- och landsbygdssammarbete. Detta uppnås genom att problem identifieras och evidensbaserade så kallade Business road maps skapas tillsammans med politiska lösningar fokuserat på ekonomisk tillväxt, marin rumslig planering samt miljöskydd och kustnära vattenkvalitet.

Multi-Actor Labs (MALs) är plattformar för samarbete i projektet där experter, ekonomiska verksamhetsutövare och förvaltningar samarbetar för att definiera olika möjligheter och synergier för kombinerad landsbygds och kustnära utveckling. MAL fokuserar på sex olika kustnära regioner med olika förutsättningar, utmaningar och möjligheter: Belgiska kustzonen, Syd-västra Messina, Norrström & Östersjön, Charentes avrinningsområde, Donaus avrinningsområde och utlopp samt Mar Menor-lagunen.

MAL-deltagarna kommer vidare att: a) identifiera relevanta ekonomiska, sociala och miljömässiga processer vilka är relevanta och har betydelse för samverkan mellan hav och land, b) identifiera hinder och möjligheter för ekonomisk och administrativ synergi mellan kustzon och inland, c) både på politisk nivå och för företagsverksamheter föreslå lösningar kopplade till identifierade problem.

Resultaten från MAL kommer att användas i ett system-dynamisk angreppssätt för att identifiera stödjande långsiktiga strategier för att förbättra regional utveckling, rumslig planering samt kust-landsbygdssynergier. Återkoppling från deltagarna i MAL ger även möjligheter till förbättringar i en andra del av projektet.

Projektets förväntade utfall:

  • Fördjupad förståelse av de medellånga och långsiktiga effekterna av kust-landsbygdssynergier och relaterade systemövergångar
  • Evidens-baserade företagskartor och policylösningar med relevanta indikatorer
  • En online-plattform för kunskapsutbyte mellan kust och landsbygd
  • Verktyg, exempel och övningar som visar på mervärdet av kust-landsbygdssynergier

 

Startdatum:01.05.2018
Slutdatum:30.04.2022
Budget:€ 4,999,943.75
Finansierande program:H2020-RUR-02-2017
Projektets hemsida:http://www.h2020-coastal.eu
COASTAL Plattform för kunskapsutbyte:http://www.coastal-xchange.eu

Pågående

Utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten

Med stöd från Havs- och vattenmyndigheten via Länsstyrelsen utförs testning och utvärdering av vanligt förekommande reningstekniker för att säkerställa dricksvattenkvalitet från enskilda brunnar.

Sammanfattning av projektet

I Sverige finns 1,2 miljoner människor där det egna brunnsvattnet är den huvudsakliga dricksvattenkällan. En del  av brunnarnas vatten är tjänligt med anmärkning, medan 20% är direkt otjänligt. Den naturliga geologin är en särskild utmaning bland Stockholms läns kust- och skärgårdskommuner där höga halter av hälsofarliga ämnen som uran, bly och arsenik förekommer.

Standardiserade tester eller certifiering av reningstekniker för enskilda vatten saknas i Sverige. Det saknas också i dagsläget grundläggande kunskap och jämförande studier om reningstekniker som är ämnade för rening av vatten från enskilda brunnar. Stora kunskapsluckor finns angående deras lämplighet för besvärliga och hälsofarliga vattenkvalitetsproblem som höga halter av uran, bly och arsenik.

Detta är en stor utmaning för brunnsägare som har svårt att veta vilken teknik de bör välja. Likaså är det inte möjligt för kommuner och va-rådgivare att ge bra råd angående lämpliga tekniker som passar de naturliga vattenförhållandena i brunnarna.

Att systematiskt kunna testa och jämföra olika reningstekniker är en viktig förutsättning för att säkerställa en tryggad tillgång på dricksvatten av en god kvalitet.

Syfte och mål med projektet

Projektets syfte är att utvärdera några vanligt förekommande reningstekniker i fält för att utveckla en metod runt jämförande tekniktester. Därutöver börja att dokumentera och samla erfarenhet kring vanliga tekniker samt att bjuda in till workshop för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte med kommuner, forskare, brunnsägare med flera. Projektet planerar också att beskriva utmaningar och möjligheter relaterade till reningseffektivitet, kostnader och användarperspektiv.

Målet är att göra ett första urval av 25–50 enskilda brunnar med kända kvalitetsproblem kopplat till bly, uran och arsenik i kommunerna Norrtälje, Österåker, Värmdö, Haninge och Nynäshamn. Utifrån detta första urval väljs upp till 6 brunnar ut som värdar för test av vanligt förekommande reningstekniker för respektive parameter.

 

Projektet genomförs i samarbete med Ecoloop och kommunerna Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge samt forskare på KTH och finansieras av Stockholms länsstyrelse genom anslaget “Stöd för säkrad dricksvatten tillgång”. I projektet ingår också ett examensarbete kopplat till Uppsala Universitet.

Enkäten ”Vattenkvalitet i enskilda brunnar” ingår som underlag i projektet. Är du brunnsägare och har ett par minuter över? Delta gärna i enkäten här.

 

För ytterligare information om projektet, kontakta:

Amelia Morey Strömberg, projektledare UCV || amelia.stromberg@campusroslagen.se || 0176- 28 61 17

Helfrid Schulte-Herbruggen, projektledare Ecoloop AB || helfrid.schulte-herbruggen@ecoloop.se || 070- 373 51 96

Pågående

RETROUT – Hållbar öringfisketurism i Östersjöregionen

RETROUT är ett ’Blue Growth’ projekt som finansieras av EU-INTERREG Baltic Sea Region Programme och Roslagens Sparbanks Stiftelser.

RETROUT är en ’Blue Growth’ projekt finansieras av EU-INTERREG Baltic Sea Region Programme och Roslagens Sparbanks Stiftelser. Projektet har som huvudmål att förbättra potentialen för kustfisketurism i Östersjön genom förbättrad ekologisk hälsa i vattendrag, stärkt styrelseformer för fisketurismen och utveckling av fisketurismindustrin. Nandita Singh, docent från KTH och nu anställd som projektledare på UCV, har ansvar för ett delprojekt som kommer att undersöka orsakerna till problemen genom att jämföra lyckade och misslyckade restaureringsprojekt. Misslyckade projekt är sådana som aldrig genomfördes, inte hade avsedd effekt eller hade låg kostnadseffektivitet. I varje projekt insamlas data om den ekologiska effekten av installerade fiskvägar, kostnader, byggtid, juridiska processer och andra svårigheter. Senare kommer sakägare och involverade myndigheter att intervjuas. Genom att jämföra dessa data mellan lyckade och misslyckade projekt kommer vi att kunna föreslå metodik och tillvägagångssätt för framtida restaureringsprojekt. Resultaten från den jämförande studien kommer att testas i pilotprojekt i Sverige, Estland, Lettland och Polen. Processen kommer att analyseras med avseende på samma variabler som i den jämförande studien. De kombinerade resultaten från jämförelsestudien och pilotprojekten sammanfattas och resulterar i en verktygslåda för restaurering av vattendrag med rekommendationer om ”Best Practice”. I Norrtälje kommer resultatet av denna del av projektet att tillämpas på Skeboån för att förbättra öringsbeståndet. Därefter kommer projektet att förbättra Norrtälje kommuns potential för hållbar fisketurism genom att stödja lokala aktörer som utbildar fiskeguider och utvecklar fisketurism. De sammanlagda resultaten från den jämförande studien och pilotprojekten kommer att sammanfattas och slutligen bidra till ”Baltic Toolbox” med rekommendationer om ”Best Practice” för restaurering av vattendrag. Projektet pågår från 2018–2020 och leds av Stockholms Länsstyrelse, med Sverige, Lettland, Litauen, Polen, Estland och Finland som partners. Total projektbudget är 3,6 miljoner Euro.

 

Projektledare och kontaktperson hos oss är Nandita Singh, nandita.singh@campusroslagen.se

 

RETROUT is a ’Blue Growth’ project funded by the EU-INTERREG Baltic Sea Region Program and Roslagens Sparbank Foundation. The main objective of the project is to improve the potential for coastal fishing tourism in the Baltic Sea Region through improved ecological health of the rivers, strengthened governance for fishing tourism and the development of the fishing industry. Nandita Singh, a docent from KTH and currently employed as a project leader at UCV, is responsible for a sub-project within RETROUT, which will investigate the causes of the problems by comparing successful and failed river restoration projects. Failed projects are those that were never implemented, did not have the intended effect or had low cost-effectiveness. In each project data is gathered about the ecological effect of installed fishing routes, costs, construction time, legal processes and other difficulties. In a communication study, business owners and involved authorities will be interviewed. By comparing these data between successful and failed projects we will be able to propose methods and procedures for future restoration projects. The results of the comparative study will be tested in pilot projects in Sweden, Estonia, Latvia and Poland. In Norrtälje, the result of this part of the project will be applied to Skeboån to improve the trout stock. Then, the project will improve Norrtälje Municipality’s potential for sustainable fishing tourism by supporting local actors training fishing guides and developing fishing tourism offers. The combined results from the comparative study and the pilot projects will be summarized and finally contribute to the ‘Baltic toolbox’ that will contain  recommendations on ”Best Practice” for river restoration. The project will run from 2018-2020 and led by the Stockholm County Administrative Board, with Sweden, Latvia, Lithuania, Poland, Estonia and Finland as partners. The total project budget is 3.6 million Euro.

 

Project leader and contact person is Nandita Singh, nandita.singh@campusroslagen.se

Pågående

Testbädd avloppsvatten

Testbädd avloppsvatten är ett VINNOVA-finansierat projekt som leds av oss på Utvecklingscentrum för vatten. Vi samarbetar med företag som sysslar med småskalig avloppsreningsteknik samt med myndigheter och akademier.

Nya regler om utsläpp av avloppsvatten till yt- och grundvatten innebär att många hushåll idag behöver uppgraderar sina lösningar. Det finns således en marknad för småskalig avloppsreningsteknik.
Idén bakom testbädden är att erbjuda företag möjligheten att testa och utveckla, huvudsakligen, markbaserade avloppsreningsteknik, t.ex. infiltrations- eller markbäddar. I den pågående projektfasen, planerar vi hur testanläggningen kommer att byggas och organiseras. Vi har för avsikt att bygga en testbädd med möjligheten att installera cirka 6 avloppsanläggningar. Från närliggande lägenheter, kommer vi att pumpa avloppsvatten in i varje avloppsanläggning. Testbädden erbjuder möjligheten att testa avloppsreningsteknik i en så kallad konstruerad användarmiljö. I vårt labb kan sedan de flesta mätningar som behövs utföras. Planeringsfasen förväntas vara klar sista kvartalet 2018 och vi har för avsikt att börja bygga testbädden första kvartalet 2019.
Norrtälje Kommun är en mycket lämplig region att etablera testbädden i eftersom kommunen har det högsta antalet sommarhus i Sverige som är beroende av småskalig avloppsreningsteknik. Dessutom, många av dessa hus konverteras till permanent boenden.