Mer om projektet

Vårt mål är att skapa förutsättningar för praktiska åtgärder mot minskat näringsläckage och minskad övergödning samt att komma vidare med åtgärdsarbetet och öka genomförandegraden i Åkerströmmen och Norrtäljes avrinningsområden. Projektets mål är också att genom dialog och samverkan med mark- och djurägare skapa förutsättningar för praktiska åtgärder inom berörda kommuner.

Pilotområde med åtgärdssamordnare
Åkerströmmen och Norrtälje kommuns avrinningsområden är ett av Havs- och Vattenmyndighetens 20 nationellt utpekade pilotområden med åtgärdssamordnare.

Pilotområdena har tilldelats projektmedel för att arbeta med kostnadseffektiva åtgärder och lokal förstärkning av åtgärdsarbetet mot övergödning under 2019 - 2020.

Läs mer om projektet LEVA – Lokalt engagemang för vatten på Havs- och Vattenmyndighetens hemsida.

Läs mer om LEVA

Vår roll och vårt stöd i det lokala åtgärdsarbetet:

1. Överblicka, stödja och stimulera till samverkan mellan markägare, organisationer och kommunförvaltningar i Norrtälje, Vallentuna och Österåker samt skapa en nära dialog med länsstyrelsen

2. Fånga upp och stötta initiativ från markägare, organisationer och kommunförvaltningar i Norrtälje, Vallentuna och Österåker

3. Vara drivande och stöttande i enskilda markägares projekt i nämnda kommuner

4. Skriva ansökningar om ekonomiskt stöd från t.ex. landsbygdsprogrammet och våtmarkssatsningen

5. Delta i och bidra till arbetet i Åkerströmmens vattenvårdssamverkan, och den framväxande Vattenvårdssamverkan i Norrtälje kommun

6. Stimulera åtgärdsarbetet inom hästnäringen genom att skapa dialog med- samt stötta verksamhetsutövare/hästhållare med kunskap och förslag på miljöförbättrande åtgärder

7. Ordna seminarier och dialogmöten och på andra sätt arbeta med kommunikation och information rörande t.ex. bidragsmöjligheter och förslag på åtgärder

Fler Projekt

Genomförda

TRANSWATER

Vattenresiliens i kustnära omvandlingsområden: Kollaborativt lärande för åtgärder

Likt många andra områden i den svenska skärgården mångdubblas invånarantalet i Norrtälje under sommaren. En stor del av dessa besökare är fritidsboende samtidigt som många fritidshus också omvandlas till permanentbostäder.

Tillgången till och kvaliteten av dricksvatten i fritidshusområden är redan idag en utmaning, särskilt under sommaren, vilket förvärrats ytterligare under de senaste åren på grund av minskad nederbörd. Liknande problem finns i grannkommunerna och i liknande kustnära omvanlingsområden i Östersjöregionen. UCV har tidigare deltagit tillsammans med ’Urban Water Management’ (för närvarande en del av RISE) i SI-projektet SWESTRA där vattenutmaningar i övergångsområden i Sverige och Estland jämfördes.

Med tanke på att vattenutmaningarna ökat allvarligt under de senaste åren och utifrån UCVs egna erfarenheter i detta avseende, utgår detta projekt från kollaborativt lärande gällande problem och möjligheter relaterade till vattenresiliens i kustnära omvandlingsområden i Östersjöregionen. Projektet syftar till att skapa gränsöverskridande partnerskap i frågan i Sverige (Norrtälje kommun) och liknande områden i Polen och Estland för att ”samskapa” kunskap och integrerade lösningar för vattenresiliens. Med UCV från Sverige som ledande partner består projektets partnerskap av olika slags aktörer som representerar ett sektorövergripande styrningsperspektiv på flera nivåer. Partnerna från Lettland inkluderar University of Lettland, Carnikava kommun och NGO Green Liberty. Från Polen är två icke-statliga organisationer: K2 Solutions Development Foundation & Tourism Association ’Northern Kaszubia’ involverade.

Projektet kommer först att utveckla landsvisa nätverk av sektorsövergripande intressenter och fler nivåer i de tre partnerländerna; följt av samskapande av landsvis kunskap om naturen, orsakerna och lösningarna för de angivna vattenutmaningarna genom intressentverkstäder; och slutligen utveckla regionbaserad gemensam kunskap och rekommendationer för att bygga vattenmotståndskraft i övergångskustområdena i BSR.

Med finansiering från Svenska institutet

Kontakt:

Nandita Singh || nandita.singh@campusroslagen.se || 0176-28 61 26

 

Genomförda

Akvaponi i Roslagen

Projektet kommer genom kunskapshöjande insatser samt med stöd från Jordbruksverket, LEADER Stockholmsbygd sprida kunskap och öka intresset för Akvaponik (recirkulerande system som odlar fisk på land i kombination med grödor).

Målet är att fler företag och andra aktörer på landsbygden (ekonomiska föreningar, bygdebolag o dyl.) skall ta till sig idén om att odla i slutet system, för att ges möjlighet att växa, diversifiera sin näring, bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle som inte gör åverkan på miljön samt odling för eget bruk. Projektet vill även ge barn och unga möjlighet att lära sig mer om kretslopp, vattnet som resurs och hur man framställer livsmedel på ett hållbart sätt. Detta då man bör så ett frö tidigt genom att ge kunskap för att skapa en långsiktig hållbarhet. Vi vill uppmuntra fler företag att ta del av nya lösningar och innovativa sätt för att öka lönsamheten som samtidigt värnar om vår miljö. Detta med hjälp av demoanläggningen, men också genom att få ta del av aktuell forskning och resultat på området för att bygga på sin kunskapsbank gällande nya tekniker med mera.

Vi vill även sprida kunskapen till de som idag odlar för eget bruk sommarhalvåret till att skapa intresse för att skapa egna året-runt odlingar inomhus och därigenom öka mängden lokalproducerad mat. Genom att behovsinventera kunskaper avser vi skapa ett underlag för framtida utbildningsinsatser som matchar de behov som marknaden efterfrågar.

Projektets syfte är att höja kunskapsnivån om och öka intresset för cirkulära flöden inom matproduktion hos olika intressenter i främst Norrtälje kommun. Företag skall inspireras till att ev. diversifiera och investera i en akvaponianläggning med ökad lönsamhet och konkurrenskraft som följd. Även privatpersoner, gemensamhetsföreningar etc. skall få ökad förståelse och verktyg för att starta/utveckla odlingar för eget bruk.

 

Tidigare events och tillhörande dokument/presentationer:

(Klicka på respektive länk för att hämta pdf-versioner)

 

2020-11-11: Grundläggande kriterier för att designa ett akvaponiskt system

Inspelning av webinarium på vår Youtube:

Power point tillhörande webinariet: Björn Oliviusson, Svensk aquaponik

 

2020-09-21: ”Industrial aquaponics” webinar

Inspelning av webinarium på vår Youtube: Industrial aquaponics with Andrea Gambardella (engelska)

 

2019-12-05: Kick-off workshop för Akvaponi i Roslagen

Förläsning 1: Donatella Acquaviva – Introduktion till WS & Akvaponi i Roslagen

Förläsning 2: Björn Oliviusson (Ej tillgänglig för nedladdning pga upphovsrätt)

Förläsning 3: Torbjörn Frisö, Gröna Solberga

Förläsning 4: Jonathan Alm, Demoanläggning Vattencentrum

 

För mer information om projektet kontakta:

Anna-Karin Hogeland || anna-karin.hogeland@campusroslagen.se || 0176-28 61 12

Donatella Acquaviva  || donatella.acquaviva@campusroslagen.se ||0176-28 61 25

Vid frågor angående studiebesök för skolor och förskolor kontakta:

Malin Asplund || malin.asplund@campusroslagen.se || 0176-28 61 10

I projektet använder vi oss av demoanläggningen som vi byggt med finansiering av Roslagens Sparbanks Stiftelser.

 

 

COASTAL

Collaborative Land-Sea Integration Platform

Towards 2050: Road Maps for Land-Sea Synergy – Increasing economic development while reducing the environmental impacts

By combining local knowledge and scientific expertise in a co-creation process, the COASTAL multi-actor research and innovation project engages actors and stakeholders to develop practical business opportunities and policy solutions by improved coastal-rural collaboration. This will be done by identifying problems and setting up evidence-based business roadmaps and policy solutions, focusing on economic growth, marine spatial planning, and environmental protection, including inland water quality.

Multi-Actor Labs (MALs) in the project are co-creation platforms in which experts, economic operators and administrations collaborate to define the different opportunities and synergies for joint rural and coastal development. The MALs are centred around six selected coastal regions with their specific opportunities and challenges: Belgian Coastal Zone, South-West Messinia, Norrström/Baltic, Charente River Basin, Danube Mouth and River Basin, Mar Menor Coastal Lagoon.

During this process the MAL participants will: a) identify the relevant economic, social, and environmental processes influencing land-sea interactions b) identify the obstacles and opportunities for economic and administrative synergy between the coastal zone and hinterland c) propose business and policy solutions to address the issues identified. The results produced by the MALs will be used in a systems-dynamics approach to identify underpinned, long-term strategies for improving regional development, spatial planning, and coastal-rural synergy. Feedback from MAL participants will allow refining this analysis in a second stage of the project.

Project outcomes:

  • in-depth understanding of the mid- and long-term impacts of coastal-rural synergy and related systemic transitions
  • evidence-based business road maps and policy solutions with relevant indicators
  • an online platform for coastal-rural knowledge exchange
  • tools, examples and practice abstracts demonstrating the added value of coastal-rural synergy

 

Start date:01.05.2018
End date:30.04.2022
Budget:€ 4,999,943.75
Funding programme:H2020-RUR-02-2017
Project website:http://www.h2020-coastal.eu
COASTAL Knowledge Exchange Platform:http://www.coastal-xchange.eu

Pågående

Utvärdering av reningsteknik för dricksvatten

Uppföljning och utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten. Projektet pågår från juni 2021 till oktober 2022.

 

Utvärdering av vanligt förekommande reningstekniker för enskilda brunnar

Syftet med projektet är att höja kunskapen kring utmaningar kopplade till rening av enskilda brunnar med fokus på arsenik, bly och uran. Detta gör vi genom att provta och utvärdera rening av vanligt förekommande reningstekniker för enskilda brunnar. Inom ramen för projektet sammanställer vi även enkäter till landets kommuner, utför intervjuer och tar fram goda exempel på hur kommuner kan arbeta med enskilt dricksvatten.

 

Ett kunskapsunderlag för hur Sveriges kommuner arbetar med enskilt dricksvatten

Målet är att provta vatten för att analysera hur filter i dricksvattenbrunnar fungerar över tid. Under projektets gång arbetar vi fram ett kunskapsunderlag kring hur Sveriges kommuner arbetar med enskilt dricksvatten, liksom goda exempel för hur kommuner kan arbeta med för att begränsa förekomsten av hälsoskadliga ämnen som arsenik, bly och uran i dricksvattnet. Projektet är en uppföljning av projektet ”Utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten”.

 

En stor del av befolkningen får sitt vatten från enskilda brunnar

I Sverige får över 1,2 miljoner människor sitt dricksvatten från enskilda brunnar. Till enskilda brunnar räknas brunnar som producerar < 10 m3 vatten/dygn eller vatten för färre än 50 personer. Flera av dessa brunnar finns i Stockholms län. I Norrtälje kommun finns ca 30 000 enskilda brunnar, medan Värmdö har 14 000, Österåker ca 5 500 och Södertörns hälsoskyddsförbund har ca 13 000 enskilda brunnar. En stor del av brunnarna har vatten som är otjänligt eller tjänligt med anmärkning. Enbart 20 % har vatten enligt SGUs sammanställning för miljömålet ”grundvatten med god kvalitet”. Brunnsägarna bär själva ansvar för att låta provta sitt vatten, liksom att vidta åtgärd om vattenkvaliteten visar sig otjänlig. Detta är en stor utmaning för en enskild brunnsägare, eftersom det saknas tillförlitlig och oberoende information över olika reningsteknikers funktion och effektivitet.

 

Ökad medvetenhet om utmaningar kopplade till reningstekniker av enskilda brunnar

Med detta projekt ämnar vi alltså följa upp de utmaningar vi stötte på i projektet ”Utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten”. Vi kommer även följa utvärdera teknik under ett år för att ta hänsyn till förändring i grundvattentillgång. Under projektets gång kontaktar vi kommuner för att undersöka hur de arbetar med enskilt dricksvatten och för att få underlag för att ta fram goda exempel på hur man arbetar med att nå ut med rådgivning och stöd. Inom ramen för projektet arrangeras även seminarier och studiebesök. Målet är att ge större kunskap och öka medvetenheten om utmaningar kopplade till reningstekniker för enskilda brunnar.