Pågående

Transformative capacity in energy, food, and water (TANGO-W)

TANGO-W is an applied research project that uses Urban Transformative Capacities (UTC) at the interface of the food-energy-water nexus to tackle challenges associated with climate change and to encourage sustainable urban development.

Genomförda

BATSECO BOAT

BATSECO-BOAT: An upgrade in the sewage collecting service in the Central Baltic region

In the last three years BATSECO-Boat has worked for a cleaner Baltic sea.

BATSECO-BOAT (Best Available Technology of SEwage COllecting technologies for BOAT tourism) resulted in a total of 11 new pump-out stations in Sweden, Finland and Estonia and 9 renewed stations in the Finnish archipelago. The new pump-out stations were distributed in this way: 2 in Sweden, 4 in Estonia and 5 in Finland. The purchasing process has been supported by the investigations conducted under the implementation WP. These included policy and economic analyses, technological assessment, a traffic flow model and chemical analyses of boats wastewater.

UCV-Campus Roslagen has conducted the investigation of existing and innovative technical solutions and Norrtälje municipality has bought two new floating stations in the ports of Ellan and Stora Högskär.

The project team presented the results in a final event organized online on the 17th of February. In this post we publish the presentations from the day.

BATSECO-BOAT was coordinated by the University of Turku (Finland) and the partners were Keep the Archipelago Tidy (Finland), Ecoloop (Sweden), Campus Roslagen (Sweden), Norrtälje municipality (Sweden), Keep the Estonian Sea tidy (Estonia) and Viimsi municipality (Estonia). The Swedish Transport agency has been a reference partner in the project. The project was funded by the EU-program Interreg Central Baltic, for a total budget of 1,48 million euros, of which 1,14 million euros was support from the Central Baltic program.

All the project publications are available here.

Pågående

COASTAL

Integrationsplatform för Land- och havsplanering

Mot 2050: Road maps för Land- och Havssynergier – Ökad ekonomisk utveckling parallellt med minskad miljöpåverkan

Genom kombinerad lokalt förankrad kunskap och vetenskaplig expertis i en medskapandeprocess, åtar sig aktörer och intressenter att utveckla företagande och politiska lösningar genom ett förbättrat kust- och landsbygdssammarbete. Detta uppnås genom att problem identifieras och evidensbaserade så kallade Business road maps skapas tillsammans med politiska lösningar fokuserat på ekonomisk tillväxt, marin rumslig planering samt miljöskydd och kustnära vattenkvalitet.

Multi-Actor Labs (MALs) är plattformar för samarbete i projektet där experter, ekonomiska verksamhetsutövare och förvaltningar samarbetar för att definiera olika möjligheter och synergier för kombinerad landsbygds och kustnära utveckling. MAL fokuserar på sex olika kustnära regioner med olika förutsättningar, utmaningar och möjligheter: Belgiska kustzonen, Syd-västra Messina, Norrström & Östersjön, Charentes avrinningsområde, Donaus avrinningsområde och utlopp samt Mar Menor-lagunen.

MAL-deltagarna kommer vidare att: a) identifiera relevanta ekonomiska, sociala och miljömässiga processer vilka är relevanta och har betydelse för samverkan mellan hav och land, b) identifiera hinder och möjligheter för ekonomisk och administrativ synergi mellan kustzon och inland, c) både på politisk nivå och för företagsverksamheter föreslå lösningar kopplade till identifierade problem.

Resultaten från MAL kommer att användas i ett system-dynamisk angreppssätt för att identifiera stödjande långsiktiga strategier för att förbättra regional utveckling, rumslig planering samt kust-landsbygdssynergier. Återkoppling från deltagarna i MAL ger även möjligheter till förbättringar i en andra del av projektet.

Projektets förväntade utfall:

• Fördjupad förståelse av de medellånga och långsiktiga effekterna av kust-landsbygdssynergier och relaterade systemövergångar
• Evidens-baserade företagskartor och policylösningar med relevanta indikatorer
• En online-plattform för kunskapsutbyte mellan kust och landsbygd
• Verktyg, exempel och övningar som visar på mervärdet av kust-landsbygdssynergier

Pågående

Utvärdering av reningsteknik för dricksvatten

Uppföljning och utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten. Projektet pågår från juni 2021 till oktober 2022.

Utvärdering av vanligt förekommande reningstekniker för enskilda brunnar

Syftet med projektet är att höja kunskapen kring utmaningar kopplade till rening av enskilda brunnar med fokus på arsenik, bly och uran. Detta gör vi genom att provta och utvärdera rening av vanligt förekommande reningstekniker för enskilda brunnar. Inom ramen för projektet sammanställer vi även enkäter till landets kommuner, utför intervjuer och tar fram goda exempel på hur kommuner kan arbeta med enskilt dricksvatten.

Ett kunskapsunderlag för hur Sveriges kommuner arbetar med enskilt dricksvatten

Målet är att provta vatten för att analysera hur filter i dricksvattenbrunnar fungerar över tid. Under projektets gång arbetar vi fram ett kunskapsunderlag kring hur Sveriges kommuner arbetar med enskilt dricksvatten, liksom goda exempel för hur kommuner kan arbeta med för att begränsa förekomsten av hälsoskadliga ämnen som arsenik, bly och uran i dricksvattnet. Projektet är en uppföljning av projektet ”Utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten”.

En stor del av befolkningen får sitt vatten från enskilda brunnar

I Sverige får över 1,2 miljoner människor sitt dricksvatten från enskilda brunnar. Till enskilda brunnar räknas brunnar som producerar < 10 m3 vatten/dygn eller vatten för färre än 50 personer. Flera av dessa brunnar finns i Stockholms län. I Norrtälje kommun finns ca 30 000 enskilda brunnar, medan Värmdö har 14 000, Österåker ca 5 500 och Södertörns hälsoskyddsförbund har ca 13 000 enskilda brunnar. En stor del av brunnarna har vatten som är otjänligt eller tjänligt med anmärkning. Enbart 20 % har vatten enligt SGUs sammanställning för miljömålet ”grundvatten med god kvalitet”. Brunnsägarna bär själva ansvar för att låta provta sitt vatten, liksom att vidta åtgärd om vattenkvaliteten visar sig otjänlig. Detta är en stor utmaning för en enskild brunnsägare, eftersom det saknas tillförlitlig och oberoende information över olika reningsteknikers funktion och effektivitet.

Ökad medvetenhet om utmaningar kopplade till reningstekniker av enskilda brunnar

Med detta projekt ämnar vi alltså följa upp de utmaningar vi stötte på i projektet ”Utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten”. Vi kommer även följa utvärdera teknik under ett år för att ta hänsyn till förändring i grundvattentillgång. Under projektets gång kontaktar vi kommuner för att undersöka hur de arbetar med enskilt dricksvatten och för att få underlag för att ta fram goda exempel på hur man arbetar med att nå ut med rådgivning och stöd. Inom ramen för projektet arrangeras även seminarier och studiebesök. Målet är att ge större kunskap och öka medvetenheten om utmaningar kopplade till reningstekniker för enskilda brunnar.