Pågående

Etablering av forskningsplattform

Vi etablerar en forskningsplattform för att bidra till att lösa Norrtälje kommuns utmaningar inom vattensektorn.

Norrtälje kommun har ett brett utbud av utmaningar vad gäller vatten, med flera frågor som brist på vatten och brunnar med kvalitetsproblem och näringsläckage till Östersjön från enskilda avlopp och jordbruk. Norrtälje har den största andelen enskilda avlopp av alla Sveriges kommuner. Norrtälje kommun beräknas ha omkring 33,000 enskilda avlopp, med god marginal flest i landet. Dessutom medför den pågående omvandlingen av fritidshusområden till permanent boenden ett stort behov av att kunna strategisk planera för än större påfrestningar på vattenresurser och recipienter.

Forskningsplattformen kommer att etableras genom att knyta kontakt till universitet och högskolor som ska kunna förlägga forskning och utbildning på campusområdet. Huvudsakligen kommer forskningsprojekt att handla om småskalig dricks- och avloppsvattenteknik samt strategiska samhällsfrågor kopplade till dessa, t.ex. vattenbrist och föroreningar från enskilda avlopp samt samhällsplanering i områden vid kusten och i Skärgården.

Norrtälje kommun har en strategiskt mycket bra placering mellan Stockholm, Uppsala, Åland och Finland samtidigt som man som glesbygds- och skärgårdskommun är en utmärkt plats för fältstudier, särskilt med tanke på utmaningarna.

Genomförda

Uppföljning och utvärdering av reningsteknik för enskilda brunnar

Projektet genomfördes under 2021-2022 av Ecoloop AB och Utvecklingscentrum för Vatten, Campus Roslagen AB i samarbete med Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge kommuner.. Projektet delfinansierades av Länsstyrelsen i Stockholms län “Stöd för säkrad dricksvattentillgång”.

Sammanfattning av projektet

Över 10% av Sveriges befolkning förlitar sig på enskilda brunnar för sitt dricksvatten. Det är brunnsägarnas ansvar att säkerställa tillgång och kvalitet i den egna brunnen, men det finns flera utmaningar kopplade till detta som har att göra med en bredare utveckling som kan påverka både tillgång och kvalitet, nämligen klimatförändringar och det befolkningstryck som sker i och med utflyttning och permanentning av fritidshusområden bland annat i skärgårdsmiljön runt Stockholm. Dricksvatten är en grundläggande del av människors hälsa, men i bergborrade brunnar kan naturligt höga halter av uran, arsenik och bly förekomma, vilka alla har negativa hälsoeffekter. Dessa parametrar valdes därför ut som fokus för detta projekt.

Det finns flera filtertekniker tillgängliga på marknaden ämnade åt enskilda brunnar. Däremot är denna marknad i stort sett oreglerad och det finns till exempel ingen oberoende tillsyn av funktion. Målet för detta projekt var att undersöka de utmaningar som enskilda brunnsägare möter i valet av reningsteknik för det egna vattnet. Därför valdes fem brunnar ut som hade höga halter av uran eller bly. Offerter togs in utifrån vattenanalyserna av det enskilda vattnet och installerades och sattes i drift. Efter några veckors drift togs uppföljande analyser för att säkerställa funktionen av reningstekniken. Flera utmaningar uppdagades i denna del av projektet, bland annat kunde det gå ut stora mängder vatten vid installation och drift innan reningstekniken fungerade felfritt eller oönskad lukt och smak var borta. Instruktioner och manualer som skickades med tekniken var ibland svåra att förstå eller ofullständiga.

Intervjuer med enskilda brunnsägare liksom teknikleverantörer genomfördes. Dessa belyste att det finns ett stort behov av kunskap och information riktad både till enskilda, kommuner som jobbar med frågan och hantverkare som kommer i kontakt med enskildas vattenförsörjning. Oberoende rådgivning efterfrågades av både enskilda brunnsägare och teknikleverantörer. Det lyftes också fram vikten av att enskilda informerar sig vid köp av hus med enskilt vatten. Enbart omkring en fjärdedel av tillfrågade brunnsägare följer Livsmedelsverkets rekommendationer och analyserar sitt vatten vart tredje år.

Projektet visade på flera lärdomar och utmaningar kopplade till vattenkvalitet och rening. Flera undersökningar av reningsteknikers funktion i fält skulle behövas för att kunna dra slutsatser kring hur väl småskaliga tekniker fungerar överlag. Vattenkvalitet varierar med säsong, tillgång på vatten, belastning med mera och reningsteknikers funktion över tid skulle därmed också variera, vilket påkallar mätning och uppföljning över tid. Däremot kunde projektet påvisa att testade reningstekniker inte uppfyllde utlovad reningsgrad, och kan leda till en ökad vattenförbrukning. Huvudsakliga rekommendationer utifrån detta projekt är att 1) myndigheter bör satsa på rådgivning och information rörande lokala grundvattenförhållanden (tillgång och kvalitet) för enskilda brunnsägare; 2) att kommuner utreder hur man ska hantera tillgång och kvalitet av enskilt vatten på sikt, med tanke på klimatförändringar, ökat befolkningstryck och en ökad permanentning i fritidshus; 3) att man genomför fler systematiska studier av reningsteknikers funktion och avfallshantering över tid.

Projektets slutrapport kan läsas här:

• Rapport
• Bilagor

Pågående

Åtgärdssamordning i Norrtälje kommun

Som en del av Norrtälje kommuns arbete med Åtgärder i jordbrukslandskapet och åtgärdssamordning i Norrtälje kommun har Campus Roslagen AB med Utvecklingscentrum för vatten fått uppdraget att erbjuda lokal åtgärdssamordning.

Norrtälje kommun utgör till ytan ca 1/3 av hela Stockholms län. Det samlade behovet av att åtgärda viktiga vattenmiljöer inom Norrtälje kommun är därmed omfattande. I kommunen finns över 300 sjöar, sju större avrinningsområden, många havsvikar och ett stort hav med närmare 11 000 öar. 188 av vattnen är klassade som så kallade vattenförekomster (68 är grundvattenförekomster) som omfattas av EU:s ramdirektiv (2000/60/EG) för vatten och det åtgärdsprogram som upprättats för Norra Östersjöns vattendistrikt. För att lyckas i vårt lokala vattenvårdsarbete och säkerställa en effektiv åtgärdssamordning behöver vi utveckla vår samverkan med lokala intressenter, säkerställa ett förvaltningsövergripande arbetssätt och skapa en dialog och lokal kunskapsplattorm för vatten.

En lokal förstärkning av åtgärdsarbetet mot övergödning kräver en kontinuerlig lokal samverkan och goda exempel som bidrar till samsyn kring de åtgärdsbeting, samt konkreta förslag på kostnadseffektiva åtgärder som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna i Norrtälje kommuns större avrinningsområden och ge stöd till de 870 lantbruk och närmare 400 hästgårdar som verkar inom kommunen. Norrtälje kommun har därför i Samverkan med LRF Mälardalen, LRF:s kommungrupp, Utvecklingscentrum för vatten, pekat ut Norrtäljeåns avrinningsområde (med fokus på Skedviken, Rimbo-Långsjön, Syningen; Lommaren och Malstaån) som ett lämpligt avrinningsområde där berörda intressenter i samverkan utreder och tar fram ett förslag till åtgärder som sammanfattas i ett lokalt åtgärdsprogram (genomförandeplan). Projektet kommer att genomföras som en del av Norrtälje kommuns arbete med att fastställa en övergripande vattenplan för alla kommunens sjöar, vattendrag och kustområden. I vattenplanen kommer förslag till lokala åtgärdsinriktningar för Norrtäljeåns och Norrtäljevikens avrinningsområde fastställas till juni 2022. Arbete pågår även med att ta fram ett Lokalt åtgärdsprogram för Bergshamraåns avrinningsområde.

Utvecklingscentrum för Vatten har fått i uppdrag att erbjuda lokal åtgärdssamordning

Målet med åtgärdsstödet är att i samband med kommunens framtagande av lokala åtgärdsprogram för vatten bidra med lokalt engagemang för vatten från källa till hav. Syftet är att lokal åtgärdssamordning ska bidra till lokal samsyn kring den kunskap, avvägningar och insatser som krävs för att genomföra kostnadseffektiva vattenvårdsåtgärder i jordbrukslandskapet. Åtgärdssamordningen kommer att genomföras i samverkan med LRF (lantbruk/skogsbruk mfl), markägare, markavvattningsföretag och övriga intressenter i utvalda delavrinningsområden (i Norrtäljeån och senare i andra större avrinningsområden). Fokus för Åtgärdssamordnarrollen är att underlätta realiseringen av önskade åtgärder, t.ex. våtmarker eller fosfordammar eller åtgärder på hästgårdar, genom att stödja markägare inför och efter antagande av genomförandeplaner i Norrtälje kommun genom projekterings- finansieringsansöknings- och genomförande av enskilda åtgärder.

Kontakt

Jonatan Alm | jonathan.alm@campusroslagen.se

Rasmus Thunell | rasmus.thunell@campusroslagen.se

Genomförda

Restaurering av Hållviks våtmark

Under våren 2020 till våren 2021 restaurerades Hållviks våtmark, ett område på knappt 30 ha i skogarna norr om Edsbro i Norrtälje kommun.

Projektmedel (LONA) söktes av Norrtälje kommun (projektägare) på initiativ av bland andra LEVA-samordnare och Roslagens ornitologiska förening genom Kristoffer Stighäll. Projektet finansierades av LONA (234 000 SEK) och Holmen Skog (26 000 SEK). Projektet genomfördes mellan april 2020 och juni 2021. Projektet var från början ett förprojekteringsprojekt (LONA, diarienummer 501-57023-2019) men ändrades under hösten 2020 till ett genomförandeprojekt.

Det aktuella våtmarksområdet är knappt 30 ha stort och bestod av några områden med ung granskog, ett större område med vuxen granskog och till störst del torvmark med få lövträd samt en mindre sjö – Hållviksjön. Området dikades ut sent 1800-tal och nyttjades som slåttermarker, troligen fram till 1950-talet. Marken ägs idag till störst del av Holmen Skog och ett mindre område ägs av Naturvårdsverket och är idag naturreservat. Återställningen till våtmark har diskuterats under en längre tid.

Våtmarken konstruerades genom höja vattennivån med ett dämme samt anläggning en fiskvandringsväg för att möjliggöra för fisk och andra svagsimmande arter att ta sig uppstöms.

En utförligare beskrivning av projektets genomförande och resultat kan läsas i slutrapporten Projektbeskrivning Hållvik slutversion