Genomförda

Smittskydd i Vattenskydd

Projektet ”Beslutsstöd vid hantering av risk för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten till människor och djur” syfte är att förbättra samhällets förmåga att hantera och minska risker för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten (zoonoser är smittämnen som på ett naturligt sätt kan spridas mellan människor och djur).

Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt är projektägare och Myndigheten för Samhällskydd är finansiär. Projektet består av tre delprojekt och löper från 2014 till 2018. Utvecklingscentrum för Vatten deltar i delprojekt 3, där ett praktiskt tillämpbart beslutsstöd rörande hantering av mikrobiologiska risker vid inrättande av vattenskyddsområden och vattenskyddsområdesföreskrifter ska tas fram.

Genomförda

Uppföljning och utvärdering av reningsteknik för enskilda brunnar

Projektet genomfördes under 2021-2022 av Ecoloop AB och Utvecklingscentrum för Vatten, Campus Roslagen AB i samarbete med Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge kommuner.. Projektet delfinansierades av Länsstyrelsen i Stockholms län “Stöd för säkrad dricksvattentillgång”.

Sammanfattning av projektet

Över 10% av Sveriges befolkning förlitar sig på enskilda brunnar för sitt dricksvatten. Det är brunnsägarnas ansvar att säkerställa tillgång och kvalitet i den egna brunnen, men det finns flera utmaningar kopplade till detta som har att göra med en bredare utveckling som kan påverka både tillgång och kvalitet, nämligen klimatförändringar och det befolkningstryck som sker i och med utflyttning och permanentning av fritidshusområden bland annat i skärgårdsmiljön runt Stockholm. Dricksvatten är en grundläggande del av människors hälsa, men i bergborrade brunnar kan naturligt höga halter av uran, arsenik och bly förekomma, vilka alla har negativa hälsoeffekter. Dessa parametrar valdes därför ut som fokus för detta projekt.

Det finns flera filtertekniker tillgängliga på marknaden ämnade åt enskilda brunnar. Däremot är denna marknad i stort sett oreglerad och det finns till exempel ingen oberoende tillsyn av funktion. Målet för detta projekt var att undersöka de utmaningar som enskilda brunnsägare möter i valet av reningsteknik för det egna vattnet. Därför valdes fem brunnar ut som hade höga halter av uran eller bly. Offerter togs in utifrån vattenanalyserna av det enskilda vattnet och installerades och sattes i drift. Efter några veckors drift togs uppföljande analyser för att säkerställa funktionen av reningstekniken. Flera utmaningar uppdagades i denna del av projektet, bland annat kunde det gå ut stora mängder vatten vid installation och drift innan reningstekniken fungerade felfritt eller oönskad lukt och smak var borta. Instruktioner och manualer som skickades med tekniken var ibland svåra att förstå eller ofullständiga.

Intervjuer med enskilda brunnsägare liksom teknikleverantörer genomfördes. Dessa belyste att det finns ett stort behov av kunskap och information riktad både till enskilda, kommuner som jobbar med frågan och hantverkare som kommer i kontakt med enskildas vattenförsörjning. Oberoende rådgivning efterfrågades av både enskilda brunnsägare och teknikleverantörer. Det lyftes också fram vikten av att enskilda informerar sig vid köp av hus med enskilt vatten. Enbart omkring en fjärdedel av tillfrågade brunnsägare följer Livsmedelsverkets rekommendationer och analyserar sitt vatten vart tredje år.

Projektet visade på flera lärdomar och utmaningar kopplade till vattenkvalitet och rening. Flera undersökningar av reningsteknikers funktion i fält skulle behövas för att kunna dra slutsatser kring hur väl småskaliga tekniker fungerar överlag. Vattenkvalitet varierar med säsong, tillgång på vatten, belastning med mera och reningsteknikers funktion över tid skulle därmed också variera, vilket påkallar mätning och uppföljning över tid. Däremot kunde projektet påvisa att testade reningstekniker inte uppfyllde utlovad reningsgrad, och kan leda till en ökad vattenförbrukning. Huvudsakliga rekommendationer utifrån detta projekt är att 1) myndigheter bör satsa på rådgivning och information rörande lokala grundvattenförhållanden (tillgång och kvalitet) för enskilda brunnsägare; 2) att kommuner utreder hur man ska hantera tillgång och kvalitet av enskilt vatten på sikt, med tanke på klimatförändringar, ökat befolkningstryck och en ökad permanentning i fritidshus; 3) att man genomför fler systematiska studier av reningsteknikers funktion och avfallshantering över tid.

Projektets slutrapport kan läsas här:

• Rapport
• Bilagor

Genomförda

BATSECO BOAT

BATSECO-BOAT: An upgrade in the sewage collecting service in the Central Baltic region

In the last three years BATSECO-Boat has worked for a cleaner Baltic sea.

BATSECO-BOAT (Best Available Technology of SEwage COllecting technologies for BOAT tourism) resulted in a total of 11 new pump-out stations in Sweden, Finland and Estonia and 9 renewed stations in the Finnish archipelago. The new pump-out stations were distributed in this way: 2 in Sweden, 4 in Estonia and 5 in Finland. The purchasing process has been supported by the investigations conducted under the implementation WP. These included policy and economic analyses, technological assessment, a traffic flow model and chemical analyses of boats wastewater.

UCV-Campus Roslagen has conducted the investigation of existing and innovative technical solutions and Norrtälje municipality has bought two new floating stations in the ports of Ellan and Stora Högskär.

The project team presented the results in a final event organized online on the 17th of February. In this post we publish the presentations from the day.

BATSECO-BOAT was coordinated by the University of Turku (Finland) and the partners were Keep the Archipelago Tidy (Finland), Ecoloop (Sweden), Campus Roslagen (Sweden), Norrtälje municipality (Sweden), Keep the Estonian Sea tidy (Estonia) and Viimsi municipality (Estonia). The Swedish Transport agency has been a reference partner in the project. The project was funded by the EU-program Interreg Central Baltic, for a total budget of 1,48 million euros, of which 1,14 million euros was support from the Central Baltic program.

All the project publications are available here.

Genomförda

Restaurering av Hållviks våtmark

Under våren 2020 till våren 2021 restaurerades Hållviks våtmark, ett område på knappt 30 ha i skogarna norr om Edsbro i Norrtälje kommun.

Projektmedel (LONA) söktes av Norrtälje kommun (projektägare) på initiativ av bland andra LEVA-samordnare och Roslagens ornitologiska förening genom Kristoffer Stighäll. Projektet finansierades av LONA (234 000 SEK) och Holmen Skog (26 000 SEK). Projektet genomfördes mellan april 2020 och juni 2021. Projektet var från början ett förprojekteringsprojekt (LONA, diarienummer 501-57023-2019) men ändrades under hösten 2020 till ett genomförandeprojekt.

Det aktuella våtmarksområdet är knappt 30 ha stort och bestod av några områden med ung granskog, ett större område med vuxen granskog och till störst del torvmark med få lövträd samt en mindre sjö – Hållviksjön. Området dikades ut sent 1800-tal och nyttjades som slåttermarker, troligen fram till 1950-talet. Marken ägs idag till störst del av Holmen Skog och ett mindre område ägs av Naturvårdsverket och är idag naturreservat. Återställningen till våtmark har diskuterats under en längre tid.

Våtmarken konstruerades genom höja vattennivån med ett dämme samt anläggning en fiskvandringsväg för att möjliggöra för fisk och andra svagsimmande arter att ta sig uppstöms.

En utförligare beskrivning av projektets genomförande och resultat kan läsas i slutrapporten Projektbeskrivning Hållvik slutversion