PågåendeÅtgärdssamordning i Norrtälje kommun

Som en del av Norrtälje kommuns arbete med Åtgärder i jordbrukslandskapet och åtgärdssamordning i Norrtälje kommun har Campus Roslagen AB med Utvecklingscentrum för vatten fått uppdraget att erbjuda lokal åtgärdssamordning.
Norrtälje kommun utgör till ytan ca 1/3 av hela Stockholms län. Det samlade behovet av att åtgärda viktiga vattenmiljöer inom Norrtälje kommun är därmed omfattande. I kommunen finns över 300 sjöar, sju större avrinningsområden, många havsvikar och ett stort hav med närmare 11 000 öar. 188 av vattnen är klassade som så kallade vattenförekomster (68 är grundvattenförekomster) som omfattas av EU:s ramdirektiv (2000/60/EG) för vatten och det åtgärdsprogram som upprättats för Norra Östersjöns vattendistrikt. För att lyckas i vårt lokala vattenvårdsarbete och säkerställa en effektiv åtgärdssamordning behöver vi utveckla vår samverkan med lokala intressenter, säkerställa ett förvaltningsövergripande arbetssätt och skapa en dialog och lokal kunskapsplattorm för vatten.
En lokal förstärkning av åtgärdsarbetet mot övergödning kräver en kontinuerlig lokal samverkan och goda exempel som bidrar till samsyn kring de åtgärdsbeting, samt konkreta förslag på kostnadseffektiva åtgärder som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna i Norrtälje kommuns större avrinningsområden och ge stöd till de 870 lantbruk och närmare 400 hästgårdar som verkar inom kommunen. Norrtälje kommun har därför i Samverkan med LRF Mälardalen, LRF:s kommungrupp, Utvecklingscentrum för vatten, pekat ut Norrtäljeåns avrinningsområde (med fokus på Skedviken, Rimbo-Långsjön, Syningen; Lommaren och Malstaån) som ett lämpligt avrinningsområde där berörda intressenter i samverkan utreder och tar fram ett förslag till åtgärder som sammanfattas i ett lokalt åtgärdsprogram (genomförandeplan). Projektet kommer att genomföras som en del av Norrtälje kommuns arbete med att fastställa en övergripande vattenplan för alla kommunens sjöar, vattendrag och kustområden. I vattenplanen kommer förslag till lokala åtgärdsinriktningar för Norrtäljeåns och Norrtäljevikens avrinningsområde fastställas till juni 2022. Arbete pågår även med att ta fram ett Lokalt åtgärdsprogram för Bergshamraåns avrinningsområde.
Utvecklingscentrum för Vatten har fått i uppdrag att erbjuda lokal åtgärdssamordning
Målet med åtgärdsstödet är att i samband med kommunens framtagande av lokala åtgärdsprogram för vatten bidra med lokalt engagemang för vatten från källa till hav. Syftet är att lokal åtgärdssamordning ska bidra till lokal samsyn kring den kunskap, avvägningar och insatser som krävs för att genomföra kostnadseffektiva vattenvårdsåtgärder i jordbrukslandskapet. Åtgärdssamordningen kommer att genomföras i samverkan med LRF (lantbruk/skogsbruk mfl), markägare, markavvattningsföretag och övriga intressenter i utvalda delavrinningsområden (i Norrtäljeån och senare i andra större avrinningsområden). Fokus för Åtgärdssamordnarrollen är att underlätta realiseringen av önskade åtgärder, t.ex. våtmarker eller fosfordammar eller åtgärder på hästgårdar, genom att stödja markägare inför och efter antagande av genomförandeplaner i Norrtälje kommun genom projekterings- finansieringsansöknings- och genomförande av enskilda åtgärder.
Kontakt
Jonatan Alm | jonathan.alm@campusroslagen.se
Rasmus Thunell | rasmus.thunell@campusroslagen.se
Fler Projekt
Pågående
Bio-based composite filters for small scale water purification units
The project focus on the cost-effective development of composite membranes based on nanocellulose and clays that can be used for drinking water purification. Both materials are abundant in Sweden and can be recycled easily by proper designing of the composite. The hypothesis testing aims to develop new cost-effective composite water filters based on clay and nanocellulose. The project is carried out within the strategic innovation program BioInnovation, a joint venture by Vinnova, Formas and The Swedish Energy Agency, and was granted under the program ”BioInnovation: Hypotesprövning steg 1 -Nyskapande projekt med högre risk”.
The project has potential to develop a nature-based filter for water purification and contribute to the bio-based economy of Sweden with an alternative filter system to conventional polymer-based materials characteristic of RO membranes. The dominant market on OR membranes is based on polymer membranes that are created from oil-based materials. Even when ceramic materials are also used in water filtration the RO polymer membranes are dominant in many separation processes not only limited to desalination for drinking water production. Our approach is risky but if that works the low price for those membranes will ensure a market spot for off-grid single households and small communities in need of affordable drinking water production alternative. The low production cost and readily available raw materials together with the moderate production cost base of our initial estimations will ensure a good position in the EU market for off-grid drinking water supply. Estimations for the potential customers alone in Europe goes to 70 million potential users according to some estimations.
The project is a cooperation between Vatteninfo Sverige AB, Arcadia AB (two water related companies with main activity on small-scale decentralize water systems) and Campus Roslagen AB through Vattencentrum to test a very promising and risky idea to develop composite membranes based on two nature-based materials, clay and nanocellulose, with the intention to obtain a cheap solution to substitute conventional RO membranes for small-scale drinking water production units characteristic of individual households or small communities with decentralized water production not connected to municipality services.
Reference number: 2022-00677
Project coordinator: Campus Roslagen AB
Project leader: Alfredo Gonzalez Perez – alfredo.gonzalez@campusroslagen.se
Budget: 342 500 SEK
Start date – End sate: 15-05-2022 — 15-11-2022
COASTAL
Collaborative Land-Sea Integration Platform
Towards 2050: Road Maps for Land-Sea Synergy – Increasing economic development while reducing the environmental impacts
By combining local knowledge and scientific expertise in a co-creation process, the COASTAL multi-actor research and innovation project engages actors and stakeholders to develop practical business opportunities and policy solutions by improved coastal-rural collaboration. This will be done by identifying problems and setting up evidence-based business roadmaps and policy solutions, focusing on economic growth, marine spatial planning, and environmental protection, including inland water quality.
Multi-Actor Labs (MALs) in the project are co-creation platforms in which experts, economic operators and administrations collaborate to define the different opportunities and synergies for joint rural and coastal development. The MALs are centred around six selected coastal regions with their specific opportunities and challenges: Belgian Coastal Zone, South-West Messinia, Norrström/Baltic, Charente River Basin, Danube Mouth and River Basin, Mar Menor Coastal Lagoon.
During this process the MAL participants will: a) identify the relevant economic, social, and environmental processes influencing land-sea interactions b) identify the obstacles and opportunities for economic and administrative synergy between the coastal zone and hinterland c) propose business and policy solutions to address the issues identified. The results produced by the MALs will be used in a systems-dynamics approach to identify underpinned, long-term strategies for improving regional development, spatial planning, and coastal-rural synergy. Feedback from MAL participants will allow refining this analysis in a second stage of the project.
Project outcomes:
- in-depth understanding of the mid- and long-term impacts of coastal-rural synergy and related systemic transitions
- evidence-based business road maps and policy solutions with relevant indicators
- an online platform for coastal-rural knowledge exchange
- tools, examples and practice abstracts demonstrating the added value of coastal-rural synergy
Start date: | 01.05.2018 |
End date: | 30.04.2022 |
Budget: | € 4,999,943.75 |
Funding programme: | H2020-RUR-02-2017 |
Project website: | http://www.h2020-coastal.eu |
COASTAL Knowledge Exchange Platform: | http://www.coastal-xchange.eu |
Pågående
Urban Loop
Cirkulär ekonomi och vattenåteranvändning för integrerat jordbruk i urbana byggnader. Projektet pågår från september 2021 till februari 2023 och finansieras av Svenska Institutet.
Urban Loop utforskar möjligheterna till Byggnadsintegrerat jordbruk
Syftet med URBAN LOOP är att bygga ett större nätverk av proffs och intressenter för att arbeta med ByggnadsIntegrerat jordbruk (BIA), för att höja stadsmiljöns anpassningsförmåga och tillgång till livsmedel samt för att minska jordbrukets miljöpåverkan.
Ökad kunskap för cirkulära jordbruksmetoder i urbana byggnader
Inom ramen för projektet arrangeras tekniska besök och workshops, samt en internationell workshop. Ambitionen är att genom det internationella samarbetet uppnå ökad kunskap inom cirkulära jordbruksmetoder och i hur dessa kan integreras i urbana byggnader. Under projektets gång kommer vi att identifiera lämpliga byggnader (industriella, offentliga och privata) att använda som pilotprojekt i framtida projektapplikationer.
Ett internationellt samarbete
Urban Loop är ett samarbete mellan flera aktörer i Sverige, i Estland, Litauen och Polen, total projekt budget är 474.950 sek. Det grän- och branschöverskridande samarbetet strävar till att sammanföra den kunskap som finns inom byggnadsintegrerad odling. Projektet kommer även att granska möjligheterna till att integrera de olika cirkulära jordbruksmetoderna i de olika länderna. Inledningsvis handlar arbetet till stor del om ett kommunikativt samarbete mellan de olika projektparterna. I steg två ska projektresultaten kommuniceras till externa intressenter och slutanvändare som till exempel kommunala planerare, fastighetsägare, akademiker, teknikleverantörer och bostadsrättsföreningar.
Förväntade projektresultat
Projektet kommer att vara ett viktigt steg på vägen mot en strategi för att förbättra stadsodling och för en större integration av jordbruksmetoder i byggnader. Projektresultaten kan utbilda allmänheten i fördjupade miljöutmaningarna kopplade till livsmedelsproduktion i Östersjöområdet samt i hur man kan anpassa oss till denna tid av klimatförändring. Projektet strävar till att öka samarbetet och överbrygga klyftan mellan akademia, civilsamhället och kommuner avseende urban odling.
Kontakt: Donatella Acquaviva, donatella.acquaviva@campusroslagen.se, 0176286125
Genomförda
Uppföljning och utvärdering av reningsteknik för enskilda brunnar
Projektet genomfördes under 2021-2022 av Ecoloop AB och Utvecklingscentrum för Vatten, Campus Roslagen AB i samarbete med Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge kommuner.. Projektet delfinansierades av Länsstyrelsen i Stockholms län “Stöd för säkrad dricksvattentillgång”.
Sammanfattning av projektet
Över 10% av Sveriges befolkning förlitar sig på enskilda brunnar för sitt dricksvatten. Det är brunnsägarnas ansvar att säkerställa tillgång och kvalitet i den egna brunnen, men det finns flera utmaningar kopplade till detta som har att göra med en bredare utveckling som kan påverka både tillgång och kvalitet, nämligen klimatförändringar och det befolkningstryck som sker i och med utflyttning och permanentning av fritidshusområden bland annat i skärgårdsmiljön runt Stockholm. Dricksvatten är en grundläggande del av människors hälsa, men i bergborrade brunnar kan naturligt höga halter av uran, arsenik och bly förekomma, vilka alla har negativa hälsoeffekter. Dessa parametrar valdes därför ut som fokus för detta projekt.
Det finns flera filtertekniker tillgängliga på marknaden ämnade åt enskilda brunnar. Däremot är denna marknad i stort sett oreglerad och det finns till exempel ingen oberoende tillsyn av funktion. Målet för detta projekt var att undersöka de utmaningar som enskilda brunnsägare möter i valet av reningsteknik för det egna vattnet. Därför valdes fem brunnar ut som hade höga halter av uran eller bly. Offerter togs in utifrån vattenanalyserna av det enskilda vattnet och installerades och sattes i drift. Efter några veckors drift togs uppföljande analyser för att säkerställa funktionen av reningstekniken. Flera utmaningar uppdagades i denna del av projektet, bland annat kunde det gå ut stora mängder vatten vid installation och drift innan reningstekniken fungerade felfritt eller oönskad lukt och smak var borta. Instruktioner och manualer som skickades med tekniken var ibland svåra att förstå eller ofullständiga.
Intervjuer med enskilda brunnsägare liksom teknikleverantörer genomfördes. Dessa belyste att det finns ett stort behov av kunskap och information riktad både till enskilda, kommuner som jobbar med frågan och hantverkare som kommer i kontakt med enskildas vattenförsörjning. Oberoende rådgivning efterfrågades av både enskilda brunnsägare och teknikleverantörer. Det lyftes också fram vikten av att enskilda informerar sig vid köp av hus med enskilt vatten. Enbart omkring en fjärdedel av tillfrågade brunnsägare följer Livsmedelsverkets rekommendationer och analyserar sitt vatten vart tredje år.
Projektet visade på flera lärdomar och utmaningar kopplade till vattenkvalitet och rening. Flera undersökningar av reningsteknikers funktion i fält skulle behövas för att kunna dra slutsatser kring hur väl småskaliga tekniker fungerar överlag. Vattenkvalitet varierar med säsong, tillgång på vatten, belastning med mera och reningsteknikers funktion över tid skulle därmed också variera, vilket påkallar mätning och uppföljning över tid. Däremot kunde projektet påvisa att testade reningstekniker inte uppfyllde utlovad reningsgrad, och kan leda till en ökad vattenförbrukning. Huvudsakliga rekommendationer utifrån detta projekt är att 1) myndigheter bör satsa på rådgivning och information rörande lokala grundvattenförhållanden (tillgång och kvalitet) för enskilda brunnsägare; 2) att kommuner utreder hur man ska hantera tillgång och kvalitet av enskilt vatten på sikt, med tanke på klimatförändringar, ökat befolkningstryck och en ökad permanentning i fritidshus; 3) att man genomför fler systematiska studier av reningsteknikers funktion och avfallshantering över tid.
Projektets slutrapport kan läsas här: