Genomförda

Utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten

Med stöd från Havs- och vattenmyndigheten via Länsstyrelsen utförs testning och utvärdering av vanligt förekommande reningstekniker för att säkerställa dricksvattenkvalitet från enskilda brunnar.

Sammanfattning av projektet

I Sverige finns 1,2 miljoner människor där det egna brunnsvattnet är den huvudsakliga dricksvattenkällan. En del  av brunnarnas vatten är tjänligt med anmärkning, medan 20% är direkt otjänligt. Den naturliga geologin är en särskild utmaning bland Stockholms läns kust- och skärgårdskommuner där höga halter av hälsofarliga ämnen som uran, bly och arsenik förekommer.

Standardiserade tester eller certifiering av reningstekniker för enskilda vatten saknas i Sverige. Det saknas också i dagsläget grundläggande kunskap och jämförande studier om reningstekniker som är ämnade för rening av vatten från enskilda brunnar. Stora kunskapsluckor finns angående deras lämplighet för besvärliga och hälsofarliga vattenkvalitetsproblem som höga halter av uran, bly och arsenik.

Detta är en stor utmaning för brunnsägare som har svårt att veta vilken teknik de bör välja. Likaså är det inte möjligt för kommuner och va-rådgivare att ge bra råd angående lämpliga tekniker som passar de naturliga vattenförhållandena i brunnarna.

Att systematiskt kunna testa och jämföra olika reningstekniker är en viktig förutsättning för att säkerställa en tryggad tillgång på dricksvatten av en god kvalitet.

Syfte och mål med projektet

Projektets syfte är att utvärdera några vanligt förekommande reningstekniker i fält för att utveckla en metod runt jämförande tekniktester. Därutöver börja att dokumentera och samla erfarenhet kring vanliga tekniker samt att bjuda in till workshop för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte med kommuner, forskare, brunnsägare med flera. Projektet planerar också att beskriva utmaningar och möjligheter relaterade till reningseffektivitet, kostnader och användarperspektiv.

Målet är att göra ett första urval av 25–50 enskilda brunnar med kända kvalitetsproblem kopplat till bly, uran och arsenik i kommunerna Norrtälje, Österåker, Värmdö och Haninge. Utifrån detta första urval väljs upp till 6 brunnar ut som värdar för test av vanligt förekommande reningstekniker för respektive parameter.

Projektet genomförs i samarbete med Ecoloop och kommunerna Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge samt forskare på KTH och finansieras av Stockholms länsstyrelse genom anslaget “Stöd för säkrad dricksvatten tillgång”. I projektet ingår också ett examensarbete kopplat till Uppsala Universitet.

Enkäten ”Vattenkvalitet i enskilda brunnar” ingår som underlag i projektet. Är du brunnsägare och har ett par minuter över? Delta gärna i enkäten här.

För ytterligare information om projektet, kontakta:

Amelia Morey Strömberg, projektledare UCV || amelia.stromberg@campusroslagen.se || 0176- 28 61 17

Helfrid Schulte-Herbruggen, projektledare Ecoloop AB || helfrid.schulte-herbruggen@ecoloop.se || 070- 373 51 96

Genomförda

RETROUT – Hållbar öringfisketurism i Östersjöregionen

RETROUT är ett ’Blue Growth’ projekt som finansieras av EU-INTERREG Baltic Sea Region Programme och Roslagens Sparbanks Stiftelser.

RETROUT är ett ’Blue Growth’ projekt finansierat av EU-INTERREG Baltic Sea Region Programme och Roslagens Sparbanks Stiftelser. Projektet har som huvudmål att förbättra potentialen för kustfisketurism i Östersjön genom förbättrad ekologisk hälsa i vattendrag, stärkta styrning för fisketurismen och utveckling av fisketurismindustrin. Nandita Singh, docent från KTH och nu anställd som projektledare på UCV, har ansvar för ett delprojekt som kommer att undersöka orsakerna till problemen genom att jämföra lyckade och misslyckade restaureringsprojekt. Misslyckade projekt är sådana som aldrig genomfördes, inte hade avsedd effekt eller hade låg kostnadseffektivitet. I varje projekt insamlas data om den ekologiska effekten av installerade fiskvägar, kostnader, byggtid, juridiska processer och andra svårigheter. I ett senare skede kommer sakägare och involverade myndigheter att intervjuas. Genom att jämföra dessa data mellan lyckade och misslyckade projekt kommer vi att kunna föreslå metodik och tillvägagångssätt för framtida restaureringsprojekt. Resultaten från den jämförande studien kommer att testas i pilotprojekt i Sverige, Estland, Lettland och Polen. Processen kommer att analyseras med avseende på samma variabler som i den jämförande studien. De kombinerade resultaten från jämförelsestudien och pilotprojekten sammanfattas och resulterar i en verktygslåda för restaurering av vattendrag med rekommendationer om ”Best Practice”. I Norrtälje kommer resultatet av denna del av projektet att tillämpas på Skeboån för att förbättra öringsbeståndet. Därefter kommer projektet att förbättra Norrtälje kommuns potential för hållbar fisketurism genom att stödja lokala aktörer som utbildar fiskeguider och utvecklar fisketurism. De sammanlagda resultaten från den jämförande studien och pilotprojekten kommer att sammanfattas och slutligen bidra till ”Baltic Toolbox” med rekommendationer om ”Best Practice” för restaurering av vattendrag. Projektet pågår från 2018–2020 och leds av Stockholms Länsstyrelse, med Sverige, Lettland, Litauen, Polen, Estland och Finland som partners. Total projektbudget är 3,6 miljoner Euro.

Uppdatering Mars 2021:

Retrout-projektet avslutas i mars 2021, i och med detta organiserades den slutliga konferensen för projektet den 17 februari 2021. Konferensen hölls digitalt på grund av den pågående pandemin i världen. Konferensen anordnades på engelska.

Under konferensens hade Retrout-filmen ”Blue Change” premiär som visar arbetet med, och resultatet av Retrout-projektet i Östersjöregionen. Filmen innehöll några exempel på restaureringsprojekt från olika länder som ingår i Retrout-projektet. Filmen visade den positiva effekten av vattendragsrestaurering för öring och hur restaurering och hållbar förvaltning av denna ekosystemtjänst kan leda till ”blå tillväxt”.

Detta följdes av flera presentationer från olika talare om intressanta teman. Keynote-tal om Östersjö-havsöringens status, restaurering av vattendag – förr och nu, och framtiden för turismen presenterades som bakgrund. Resultaten av projektet presenterades, inklusive studien om tidigare flodrestaureringsprojekt i Östersjöregionen som samordnades av UCV. Utöver detta presenterades resultaten från flera demonstrationsrestaureringsprojekt som organiserades i partnerländerna, inklusive Sverige. Ett av vattendragen i Sverige är Skeboån. Svårigheter och lösningar som olika projekt har stött på under de olika vattendragsåterställningarna presenterades. Utvecklingen av Östersjön som ett hållbart fisketurismmål och det ekonomiska värdet av fisketurism för den lokala ekonomin presenterades och vi introducerades för det dagliga arbetet med fiskeguider i alla fem partnerländer.

Resultaten av studien om tidigare restaureringsprojekt för vattendrag i Östersjöregionen som samordnades av UCV kommer snart att publiceras som en RETROUT-rapport. Slutsatserna från denna studie och de samlade erfarenheterna från de olika demonstrationsåterställningsprojekten inom Retrout-projektet har sammanfattats i en uppsättning av bästa metoder och riktlinjer för vattendragsåterställning som snart kommer att publiceras som en HELCOM-rapport. Dessa riktlinjer kommer att fungera som en grund för framtida restaureringsprojekt och förbättra effekten och underlätta processen för framtida restaureringar.

Inspelningen av den sista konferensen och till filmen ”Blue Change” är tillgänglig från länkarna nedan:

Final Conference recording

The movie – Blue change

Kontakt:

Projektledare och kontaktperson hos oss är Nandita Singh, nandita.singh@campusroslagen.se

RETROUT is a ’Blue Growth’ project funded by the EU-INTERREG Baltic Sea Region Program and Roslagens Sparbank Foundation. The main objective of the project is to improve the potential for coastal fishing tourism in the Baltic Sea Region through improved ecological health of the rivers, strengthened governance for fishing tourism and the development of the fishing industry. Nandita Singh, a docent from KTH and currently employed as a project leader at UCV, is responsible for a sub-project within RETROUT, which will investigate the causes of the problems by comparing successful and failed river restoration projects. Failed projects are those that were never implemented, did not have the intended effect or had low cost-effectiveness. In each project data is gathered about the ecological effect of installed fishing routes, costs, construction time, legal processes and other difficulties. In a communication study, business owners and involved authorities will be interviewed. By comparing these data between successful and failed projects we will be able to propose methods and procedures for future restoration projects. The results of the comparative study will be tested in pilot projects in Sweden, Estonia, Latvia and Poland. In Norrtälje, the result of this part of the project will be applied to Skeboån to improve the trout stock. Then, the project will improve Norrtälje Municipality’s potential for sustainable fishing tourism by supporting local actors training fishing guides and developing fishing tourism offers. The combined results from the comparative study and the pilot projects will be summarized and finally contribute to the ‘Baltic toolbox’ that will contain  recommendations on ”Best Practice” for river restoration. The project will run from 2018-2020 and led by the Stockholm County Administrative Board, with Sweden, Latvia, Lithuania, Poland, Estonia and Finland as partners. The total project budget is 3.6 million Euro.

Update mars 2021:

The Retrout project is drawing to a close in March 2021, and in this context, the Final Conference of the project 2021 was organized on February 17^th as a digital event due to the ongoing pandemic in the world. The conference was organized in English.

During the opening of the conference the Retrout movie “Blue Change” was premiered, showing the work and result of the Retrout-project in the Baltic sea region. The movie included a few examples of restoration projects from the different countries included in the Retrout project. The movie showed the positive effect of river restoration for the recruitment of trout and how restoration and sustainable management of this ecosystem service could lead to “blue growth”.

This was followed by several presentations from different speakers on interesting themes. Keynote speeches about the status of the Baltic Sea Sea trout, river restoration – past and present, and the future of tourism were presented as a background. The results of the project that were presented included the study on past river restoration projects in the Baltic Sea Region that was coordinated by UCV. Also, outcomes of the several demonstration restoration projects that were organized in the partner countries including Sweden. One of the rivers in Sweden is Skeboån. Hardships and solutions that different projects have encountered during the different river restorations were presented. The development of Baltic Sea as a sustainable fishing tourism destination and the economic value of fishing tourism for the local economy was presented and we were introduced to the daily work of fishing guides in all five partner countries.

The outcomes of the study on past river restoration projects in the Baltic Sea Region that was coordinated by UCV will be soon published as a RETROUT report. The conclusions from this study and the accumulated experiences from the different demonstration restoration projects under Retrout project have been summarised in a set of best practices and guidelines for river restoration that will be soon published as a HELCOM report. These guidelines will work as a foundation for future restoration projects and enhance the effect and facilitate the process of future restorations.

The recording of the final conference and to the movie “Blue Change” are accessible from the links below:

Final Conference recording

The movie – Blue change

Contact:

Project leader and contact person is Nandita Singh, nandita.singh@campusroslagen.se

Pågående

COASTAL

Integrationsplatform för Land- och havsplanering

Mot 2050: Road maps för Land- och Havssynergier – Ökad ekonomisk utveckling parallellt med minskad miljöpåverkan

Genom kombinerad lokalt förankrad kunskap och vetenskaplig expertis i en medskapandeprocess, åtar sig aktörer och intressenter att utveckla företagande och politiska lösningar genom ett förbättrat kust- och landsbygdssammarbete. Detta uppnås genom att problem identifieras och evidensbaserade så kallade Business road maps skapas tillsammans med politiska lösningar fokuserat på ekonomisk tillväxt, marin rumslig planering samt miljöskydd och kustnära vattenkvalitet.

Multi-Actor Labs (MALs) är plattformar för samarbete i projektet där experter, ekonomiska verksamhetsutövare och förvaltningar samarbetar för att definiera olika möjligheter och synergier för kombinerad landsbygds och kustnära utveckling. MAL fokuserar på sex olika kustnära regioner med olika förutsättningar, utmaningar och möjligheter: Belgiska kustzonen, Syd-västra Messina, Norrström & Östersjön, Charentes avrinningsområde, Donaus avrinningsområde och utlopp samt Mar Menor-lagunen.

MAL-deltagarna kommer vidare att: a) identifiera relevanta ekonomiska, sociala och miljömässiga processer vilka är relevanta och har betydelse för samverkan mellan hav och land, b) identifiera hinder och möjligheter för ekonomisk och administrativ synergi mellan kustzon och inland, c) både på politisk nivå och för företagsverksamheter föreslå lösningar kopplade till identifierade problem.

Resultaten från MAL kommer att användas i ett system-dynamisk angreppssätt för att identifiera stödjande långsiktiga strategier för att förbättra regional utveckling, rumslig planering samt kust-landsbygdssynergier. Återkoppling från deltagarna i MAL ger även möjligheter till förbättringar i en andra del av projektet.

Projektets förväntade utfall:

• Fördjupad förståelse av de medellånga och långsiktiga effekterna av kust-landsbygdssynergier och relaterade systemövergångar
• Evidens-baserade företagskartor och policylösningar med relevanta indikatorer
• En online-plattform för kunskapsutbyte mellan kust och landsbygd
• Verktyg, exempel och övningar som visar på mervärdet av kust-landsbygdssynergier

Pågående

Åtgärdssamordning i Norrtälje kommun

Som en del av Norrtälje kommuns arbete med Åtgärder i jordbrukslandskapet och åtgärdssamordning i Norrtälje kommun har Campus Roslagen AB med Utvecklingscentrum för vatten fått uppdraget att erbjuda lokal åtgärdssamordning.

Norrtälje kommun utgör till ytan ca 1/3 av hela Stockholms län. Det samlade behovet av att åtgärda viktiga vattenmiljöer inom Norrtälje kommun är därmed omfattande. I kommunen finns över 300 sjöar, sju större avrinningsområden, många havsvikar och ett stort hav med närmare 11 000 öar. 188 av vattnen är klassade som så kallade vattenförekomster (68 är grundvattenförekomster) som omfattas av EU:s ramdirektiv (2000/60/EG) för vatten och det åtgärdsprogram som upprättats för Norra Östersjöns vattendistrikt. För att lyckas i vårt lokala vattenvårdsarbete och säkerställa en effektiv åtgärdssamordning behöver vi utveckla vår samverkan med lokala intressenter, säkerställa ett förvaltningsövergripande arbetssätt och skapa en dialog och lokal kunskapsplattorm för vatten.

En lokal förstärkning av åtgärdsarbetet mot övergödning kräver en kontinuerlig lokal samverkan och goda exempel som bidrar till samsyn kring de åtgärdsbeting, samt konkreta förslag på kostnadseffektiva åtgärder som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna i Norrtälje kommuns större avrinningsområden och ge stöd till de 870 lantbruk och närmare 400 hästgårdar som verkar inom kommunen. Norrtälje kommun har därför i Samverkan med LRF Mälardalen, LRF:s kommungrupp, Utvecklingscentrum för vatten, pekat ut Norrtäljeåns avrinningsområde (med fokus på Skedviken, Rimbo-Långsjön, Syningen; Lommaren och Malstaån) som ett lämpligt avrinningsområde där berörda intressenter i samverkan utreder och tar fram ett förslag till åtgärder som sammanfattas i ett lokalt åtgärdsprogram (genomförandeplan). Projektet kommer att genomföras som en del av Norrtälje kommuns arbete med att fastställa en övergripande vattenplan för alla kommunens sjöar, vattendrag och kustområden. I vattenplanen kommer förslag till lokala åtgärdsinriktningar för Norrtäljeåns och Norrtäljevikens avrinningsområde fastställas till juni 2022. Arbete pågår även med att ta fram ett Lokalt åtgärdsprogram för Bergshamraåns avrinningsområde.

Utvecklingscentrum för Vatten har fått i uppdrag att erbjuda lokal åtgärdssamordning

Målet med åtgärdsstödet är att i samband med kommunens framtagande av lokala åtgärdsprogram för vatten bidra med lokalt engagemang för vatten från källa till hav. Syftet är att lokal åtgärdssamordning ska bidra till lokal samsyn kring den kunskap, avvägningar och insatser som krävs för att genomföra kostnadseffektiva vattenvårdsåtgärder i jordbrukslandskapet. Åtgärdssamordningen kommer att genomföras i samverkan med LRF (lantbruk/skogsbruk mfl), markägare, markavvattningsföretag och övriga intressenter i utvalda delavrinningsområden (i Norrtäljeån och senare i andra större avrinningsområden). Fokus för Åtgärdssamordnarrollen är att underlätta realiseringen av önskade åtgärder, t.ex. våtmarker eller fosfordammar eller åtgärder på hästgårdar, genom att stödja markägare inför och efter antagande av genomförandeplaner i Norrtälje kommun genom projekterings- finansieringsansöknings- och genomförande av enskilda åtgärder.

Kontakt

Jonatan Alm | jonathan.alm@campusroslagen.se

Rasmus Thunell | rasmus.thunell@campusroslagen.se