Genomförda

Vattenvård i Norrtälje, Vallentuna och Österåker

Vill du anlägga eller restaurera en våtmark?

Du som äger eller förvaltar skog eller jordbruksmark och har idéer kring och intresse av anläggning eller restaurering våtmarker är välkommen att höra av dig till oss för att få stöd i ditt pågående eller framtida projekt.

Vi ger även stöd i ditt arbete med andra åtgärder i jordbrukslandskapet såsom strukturkalkning och tvåstegsdiken samt åtgärder inom hästnäringen.

Våtmarker även i skog

Skogsvåtmarker är något vi märkt ett ökat intresse för, en åtgärd som kan ge positiva effekter på vattenhushållning, vattenrening och biologisk mångfald och som med rätt förutsättningar kan anläggas med relativt enkla medel.

Vad kan vi göra?

Genom våra åtgärdssamordnare och Havs- och Vattenmyndighetens satsning LEVA – Lokalt Engagemang för Vatten, erbjuder vi hjälp när det gäller projektidéer, ansökan om ekonomiskt stöd, samordning och kontakt mellan markägare, organisationer, kommun samt rådgivare.

Våra åtgärdssamordnare finns tillgängliga kostnadsfritt för dig som verkar i Norrtälje, Vallentuna och Österåkers kommuner.

Ett platsbesök är en bra start

Kontakta gärna oss om du vill veta mer:

Jonathan Alm

jonathan.alm@campusroslagen.se

0176 – 28 61 23

Rasmus Thunell 

rasmus.thunell@campusroslagen.se

0176 – 28 61 22

COASTAL

Collaborative Land-Sea Integration Platform

Towards 2050: Road Maps for Land-Sea Synergy – Increasing economic development while reducing the environmental impacts

By combining local knowledge and scientific expertise in a co-creation process, the COASTAL multi-actor research and innovation project engages actors and stakeholders to develop practical business opportunities and policy solutions by improved coastal-rural collaboration. This will be done by identifying problems and setting up evidence-based business roadmaps and policy solutions, focusing on economic growth, marine spatial planning, and environmental protection, including inland water quality.

Multi-Actor Labs (MALs) in the project are co-creation platforms in which experts, economic operators and administrations collaborate to define the different opportunities and synergies for joint rural and coastal development. The MALs are centred around six selected coastal regions with their specific opportunities and challenges: Belgian Coastal Zone, South-West Messinia, Norrström/Baltic, Charente River Basin, Danube Mouth and River Basin, Mar Menor Coastal Lagoon.

During this process the MAL participants will: a) identify the relevant economic, social, and environmental processes influencing land-sea interactions b) identify the obstacles and opportunities for economic and administrative synergy between the coastal zone and hinterland c) propose business and policy solutions to address the issues identified. The results produced by the MALs will be used in a systems-dynamics approach to identify underpinned, long-term strategies for improving regional development, spatial planning, and coastal-rural synergy. Feedback from MAL participants will allow refining this analysis in a second stage of the project.

Project outcomes:

• in-depth understanding of the mid- and long-term impacts of coastal-rural synergy and related systemic transitions
• evidence-based business road maps and policy solutions with relevant indicators
• an online platform for coastal-rural knowledge exchange
• tools, examples and practice abstracts demonstrating the added value of coastal-rural synergy

Genomförda

TRANSWATER

Vattenresiliens i kustnära omvandlingsområden: Kollaborativt lärande för åtgärder

Likt många andra områden i den svenska skärgården mångdubblas invånarantalet i Norrtälje under sommaren. En stor del av dessa besökare är fritidsboende samtidigt som många fritidshus också omvandlas till permanentbostäder.

Tillgången till och kvaliteten av dricksvatten i fritidshusområden är redan idag en utmaning, särskilt under sommaren, vilket förvärrats ytterligare under de senaste åren på grund av minskad nederbörd. Liknande problem finns i grannkommunerna och i liknande kustnära omvanlingsområden i Östersjöregionen. UCV har tidigare deltagit tillsammans med ’Urban Water Management’ (för närvarande en del av RISE) i SI-projektet SWESTRA där vattenutmaningar i övergångsområden i Sverige och Estland jämfördes.

Med tanke på att vattenutmaningarna ökat allvarligt under de senaste åren och utifrån UCVs egna erfarenheter i detta avseende, utgår detta projekt från kollaborativt lärande gällande problem och möjligheter relaterade till vattenresiliens i kustnära omvandlingsområden i Östersjöregionen. Projektet syftar till att skapa gränsöverskridande partnerskap i frågan i Sverige (Norrtälje kommun) och liknande områden i Polen och Estland för att ”samskapa” kunskap och integrerade lösningar för vattenresiliens. Med UCV från Sverige som ledande partner består projektets partnerskap av olika slags aktörer som representerar ett sektorövergripande styrningsperspektiv på flera nivåer. Partnerna från Lettland inkluderar University of Lettland, Carnikava kommun och NGO Green Liberty. Från Polen är två icke-statliga organisationer: K2 Solutions Development Foundation & Tourism Association ’Northern Kaszubia’ involverade.

Projektet kommer först att utveckla landsvisa nätverk av sektorsövergripande intressenter och fler nivåer i de tre partnerländerna; följt av samskapande av landsvis kunskap om naturen, orsakerna och lösningarna för de angivna vattenutmaningarna genom intressentverkstäder; och slutligen utveckla regionbaserad gemensam kunskap och rekommendationer för att bygga vattenmotståndskraft i övergångskustområdena i BSR.

Med finansiering från Svenska institutet

Kontakt:

Nandita Singh || nandita.singh@campusroslagen.se || 0176-28 61 26

Genomförda

Uppföljning och utvärdering av reningsteknik för enskilda brunnar

Projektet genomfördes under 2021-2022 av Ecoloop AB och Utvecklingscentrum för Vatten, Campus Roslagen AB i samarbete med Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge kommuner.. Projektet delfinansierades av Länsstyrelsen i Stockholms län “Stöd för säkrad dricksvattentillgång”.

Sammanfattning av projektet

Över 10% av Sveriges befolkning förlitar sig på enskilda brunnar för sitt dricksvatten. Det är brunnsägarnas ansvar att säkerställa tillgång och kvalitet i den egna brunnen, men det finns flera utmaningar kopplade till detta som har att göra med en bredare utveckling som kan påverka både tillgång och kvalitet, nämligen klimatförändringar och det befolkningstryck som sker i och med utflyttning och permanentning av fritidshusområden bland annat i skärgårdsmiljön runt Stockholm. Dricksvatten är en grundläggande del av människors hälsa, men i bergborrade brunnar kan naturligt höga halter av uran, arsenik och bly förekomma, vilka alla har negativa hälsoeffekter. Dessa parametrar valdes därför ut som fokus för detta projekt.

Det finns flera filtertekniker tillgängliga på marknaden ämnade åt enskilda brunnar. Däremot är denna marknad i stort sett oreglerad och det finns till exempel ingen oberoende tillsyn av funktion. Målet för detta projekt var att undersöka de utmaningar som enskilda brunnsägare möter i valet av reningsteknik för det egna vattnet. Därför valdes fem brunnar ut som hade höga halter av uran eller bly. Offerter togs in utifrån vattenanalyserna av det enskilda vattnet och installerades och sattes i drift. Efter några veckors drift togs uppföljande analyser för att säkerställa funktionen av reningstekniken. Flera utmaningar uppdagades i denna del av projektet, bland annat kunde det gå ut stora mängder vatten vid installation och drift innan reningstekniken fungerade felfritt eller oönskad lukt och smak var borta. Instruktioner och manualer som skickades med tekniken var ibland svåra att förstå eller ofullständiga.

Intervjuer med enskilda brunnsägare liksom teknikleverantörer genomfördes. Dessa belyste att det finns ett stort behov av kunskap och information riktad både till enskilda, kommuner som jobbar med frågan och hantverkare som kommer i kontakt med enskildas vattenförsörjning. Oberoende rådgivning efterfrågades av både enskilda brunnsägare och teknikleverantörer. Det lyftes också fram vikten av att enskilda informerar sig vid köp av hus med enskilt vatten. Enbart omkring en fjärdedel av tillfrågade brunnsägare följer Livsmedelsverkets rekommendationer och analyserar sitt vatten vart tredje år.

Projektet visade på flera lärdomar och utmaningar kopplade till vattenkvalitet och rening. Flera undersökningar av reningsteknikers funktion i fält skulle behövas för att kunna dra slutsatser kring hur väl småskaliga tekniker fungerar överlag. Vattenkvalitet varierar med säsong, tillgång på vatten, belastning med mera och reningsteknikers funktion över tid skulle därmed också variera, vilket påkallar mätning och uppföljning över tid. Däremot kunde projektet påvisa att testade reningstekniker inte uppfyllde utlovad reningsgrad, och kan leda till en ökad vattenförbrukning. Huvudsakliga rekommendationer utifrån detta projekt är att 1) myndigheter bör satsa på rådgivning och information rörande lokala grundvattenförhållanden (tillgång och kvalitet) för enskilda brunnsägare; 2) att kommuner utreder hur man ska hantera tillgång och kvalitet av enskilt vatten på sikt, med tanke på klimatförändringar, ökat befolkningstryck och en ökad permanentning i fritidshus; 3) att man genomför fler systematiska studier av reningsteknikers funktion och avfallshantering över tid.

Projektets slutrapport kan läsas här:

• Rapport
• Bilagor