Fler Projekt

Genomförda

Utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten

Med stöd från Havs- och vattenmyndigheten via Länsstyrelsen utförs testning och utvärdering av vanligt förekommande reningstekniker för att säkerställa dricksvattenkvalitet från enskilda brunnar.

Sammanfattning av projektet

I Sverige finns 1,2 miljoner människor där det egna brunnsvattnet är den huvudsakliga dricksvattenkällan. En del  av brunnarnas vatten är tjänligt med anmärkning, medan 20% är direkt otjänligt. Den naturliga geologin är en särskild utmaning bland Stockholms läns kust- och skärgårdskommuner där höga halter av hälsofarliga ämnen som uran, bly och arsenik förekommer.

Standardiserade tester eller certifiering av reningstekniker för enskilda vatten saknas i Sverige. Det saknas också i dagsläget grundläggande kunskap och jämförande studier om reningstekniker som är ämnade för rening av vatten från enskilda brunnar. Stora kunskapsluckor finns angående deras lämplighet för besvärliga och hälsofarliga vattenkvalitetsproblem som höga halter av uran, bly och arsenik.

Detta är en stor utmaning för brunnsägare som har svårt att veta vilken teknik de bör välja. Likaså är det inte möjligt för kommuner och va-rådgivare att ge bra råd angående lämpliga tekniker som passar de naturliga vattenförhållandena i brunnarna.

Att systematiskt kunna testa och jämföra olika reningstekniker är en viktig förutsättning för att säkerställa en tryggad tillgång på dricksvatten av en god kvalitet.

Syfte och mål med projektet

Projektets syfte är att utvärdera några vanligt förekommande reningstekniker i fält för att utveckla en metod runt jämförande tekniktester. Därutöver börja att dokumentera och samla erfarenhet kring vanliga tekniker samt att bjuda in till workshop för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte med kommuner, forskare, brunnsägare med flera. Projektet planerar också att beskriva utmaningar och möjligheter relaterade till reningseffektivitet, kostnader och användarperspektiv.

Målet är att göra ett första urval av 25–50 enskilda brunnar med kända kvalitetsproblem kopplat till bly, uran och arsenik i kommunerna Norrtälje, Österåker, Värmdö och Haninge. Utifrån detta första urval väljs upp till 6 brunnar ut som värdar för test av vanligt förekommande reningstekniker för respektive parameter.

 

Projektet genomförs i samarbete med Ecoloop och kommunerna Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge samt forskare på KTH och finansieras av Stockholms länsstyrelse genom anslaget “Stöd för säkrad dricksvatten tillgång”. I projektet ingår också ett examensarbete kopplat till Uppsala Universitet.

Enkäten ”Vattenkvalitet i enskilda brunnar” ingår som underlag i projektet. Är du brunnsägare och har ett par minuter över? Delta gärna i enkäten här.

 

För ytterligare information om projektet, kontakta:

Amelia Morey Strömberg, projektledare UCV || amelia.stromberg@campusroslagen.se || 0176- 28 61 17

Helfrid Schulte-Herbruggen, projektledare Ecoloop AB || helfrid.schulte-herbruggen@ecoloop.se || 070- 373 51 96

Pågående

Etablering av forskningsplattform

Vi etablerar en forskningsplattform för att bidra till att lösa Norrtälje kommuns utmaningar inom vattensektorn.

Norrtälje kommun har ett brett utbud av utmaningar vad gäller vatten, med flera frågor som brist på vatten och brunnar med kvalitetsproblem och näringsläckage till Östersjön från enskilda avlopp och jordbruk. Norrtälje har den största andelen enskilda avlopp av alla Sveriges kommuner. Norrtälje kommun beräknas ha omkring 33,000 enskilda avlopp, med god marginal flest i landet. Dessutom medför den pågående omvandlingen av fritidshusområden till permanent boenden ett stort behov av att kunna strategisk planera för än större påfrestningar på vattenresurser och recipienter.

Forskningsplattformen kommer att etableras genom att knyta kontakt till universitet och högskolor som ska kunna förlägga forskning och utbildning på campusområdet. Huvudsakligen kommer forskningsprojekt att handla om småskalig dricks- och avloppsvattenteknik samt strategiska samhällsfrågor kopplade till dessa, t.ex. vattenbrist och föroreningar från enskilda avlopp samt samhällsplanering i områden vid kusten och i Skärgården.

Norrtälje kommun har en strategiskt mycket bra placering mellan Stockholm, Uppsala, Åland och Finland samtidigt som man som glesbygds- och skärgårdskommun är en utmärkt plats för fältstudier, särskilt med tanke på utmaningarna.

Pågående

Utvärdering av reningsteknik för dricksvatten

Uppföljning och utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten. Projektet pågår från juni 2021 till oktober 2022.

 

Utvärdering av vanligt förekommande reningstekniker för enskilda brunnar

Syftet med projektet är att höja kunskapen kring utmaningar kopplade till rening av enskilda brunnar med fokus på arsenik, bly och uran. Detta gör vi genom att provta och utvärdera rening av vanligt förekommande reningstekniker för enskilda brunnar. Inom ramen för projektet sammanställer vi även enkäter till landets kommuner, utför intervjuer och tar fram goda exempel på hur kommuner kan arbeta med enskilt dricksvatten.

 

Ett kunskapsunderlag för hur Sveriges kommuner arbetar med enskilt dricksvatten

Målet är att provta vatten för att analysera hur filter i dricksvattenbrunnar fungerar över tid. Under projektets gång arbetar vi fram ett kunskapsunderlag kring hur Sveriges kommuner arbetar med enskilt dricksvatten, liksom goda exempel för hur kommuner kan arbeta med för att begränsa förekomsten av hälsoskadliga ämnen som arsenik, bly och uran i dricksvattnet. Projektet är en uppföljning av projektet ”Utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten”.

 

En stor del av befolkningen får sitt vatten från enskilda brunnar

I Sverige får över 1,2 miljoner människor sitt dricksvatten från enskilda brunnar. Till enskilda brunnar räknas brunnar som producerar < 10 m3 vatten/dygn eller vatten för färre än 50 personer. Flera av dessa brunnar finns i Stockholms län. I Norrtälje kommun finns ca 30 000 enskilda brunnar, medan Värmdö har 14 000, Österåker ca 5 500 och Södertörns hälsoskyddsförbund har ca 13 000 enskilda brunnar. En stor del av brunnarna har vatten som är otjänligt eller tjänligt med anmärkning. Enbart 20 % har vatten enligt SGUs sammanställning för miljömålet ”grundvatten med god kvalitet”. Brunnsägarna bär själva ansvar för att låta provta sitt vatten, liksom att vidta åtgärd om vattenkvaliteten visar sig otjänlig. Detta är en stor utmaning för en enskild brunnsägare, eftersom det saknas tillförlitlig och oberoende information över olika reningsteknikers funktion och effektivitet.

 

Ökad medvetenhet om utmaningar kopplade till reningstekniker av enskilda brunnar

Med detta projekt ämnar vi alltså följa upp de utmaningar vi stötte på i projektet ”Utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten”. Vi kommer även följa utvärdera teknik under ett år för att ta hänsyn till förändring i grundvattentillgång. Under projektets gång kontaktar vi kommuner för att undersöka hur de arbetar med enskilt dricksvatten och för att få underlag för att ta fram goda exempel på hur man arbetar med att nå ut med rådgivning och stöd. Inom ramen för projektet arrangeras även seminarier och studiebesök. Målet är att ge större kunskap och öka medvetenheten om utmaningar kopplade till reningstekniker för enskilda brunnar.

Pågående

Urban Loop

Cirkulär ekonomi och vattenåteranvändning för integrerat jordbruk i urbana byggnader. Projektet pågår från september 2021 till februari 2023 och finansieras av Svenska Institutet.

 

Urban Loop utforskar möjligheterna till Byggnadsintegrerat jordbruk

Syftet med URBAN LOOP är att bygga ett större nätverk av proffs och intressenter för att arbeta med ByggnadsIntegrerat jordbruk (BIA), för att höja stadsmiljöns anpassningsförmåga och tillgång till livsmedel samt för att minska jordbrukets miljöpåverkan.

 

Ökad kunskap för cirkulära jordbruksmetoder i urbana byggnader

Inom ramen för projektet arrangeras tekniska besök och workshops, samt en internationell workshop. Ambitionen är att genom det internationella samarbetet uppnå ökad kunskap inom cirkulära jordbruksmetoder och i hur dessa kan integreras i urbana byggnader. Under projektets gång kommer vi att identifiera lämpliga byggnader (industriella, offentliga och  privata) att använda som pilotprojekt i framtida projektapplikationer.

 

Ett internationellt samarbete

Urban Loop är ett samarbete mellan flera aktörer i Sverige, i Estland, Litauen och Polen, total projekt budget är 474.950 sek. Det grän- och branschöverskridande samarbetet strävar till att sammanföra den kunskap som finns inom byggnadsintegrerad odling. Projektet kommer även att granska möjligheterna till att integrera de olika cirkulära jordbruksmetoderna i de olika länderna. Inledningsvis handlar arbetet till stor del om ett kommunikativt samarbete mellan de olika projektparterna. I steg två ska projektresultaten kommuniceras till externa intressenter och slutanvändare som till exempel kommunala planerare, fastighetsägare, akademiker, teknikleverantörer och bostadsrättsföreningar.

 

Förväntade projektresultat

Projektet kommer att vara ett viktigt steg på vägen mot en strategi för att förbättra stadsodling och för en större integration av jordbruksmetoder i byggnader. Projektresultaten kan utbilda allmänheten i fördjupade miljöutmaningarna kopplade till livsmedelsproduktion i Östersjöområdet samt i hur man kan anpassa oss till denna tid av klimatförändring. Projektet strävar till att öka samarbetet och överbrygga klyftan mellan akademia, civilsamhället och kommuner avseende urban odling.