GenomfördaAkvaponi i Roslagen
Projektet kommer genom kunskapshöjande insatser samt med stöd från Jordbruksverket, LEADER Stockholmsbygd sprida kunskap och öka intresset för Akvaponik (recirkulerande system som odlar fisk på land i kombination med grödor).
Målet är att fler företag och andra aktörer på landsbygden (ekonomiska föreningar, bygdebolag o dyl.) skall ta till sig idén om att odla i slutet system, för att ges möjlighet att växa, diversifiera sin näring, bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle som inte gör åverkan på miljön samt odling för eget bruk. Projektet vill även ge barn och unga möjlighet att lära sig mer om kretslopp, vattnet som resurs och hur man framställer livsmedel på ett hållbart sätt. Detta då man bör så ett frö tidigt genom att ge kunskap för att skapa en långsiktig hållbarhet. Vi vill uppmuntra fler företag att ta del av nya lösningar och innovativa sätt för att öka lönsamheten som samtidigt värnar om vår miljö. Detta med hjälp av demoanläggningen, men också genom att få ta del av aktuell forskning och resultat på området för att bygga på sin kunskapsbank gällande nya tekniker med mera.
Vi vill även sprida kunskapen till de som idag odlar för eget bruk sommarhalvåret till att skapa intresse för att skapa egna året-runt odlingar inomhus och därigenom öka mängden lokalproducerad mat. Genom att behovsinventera kunskaper avser vi skapa ett underlag för framtida utbildningsinsatser som matchar de behov som marknaden efterfrågar.
Projektets syfte är att höja kunskapsnivån om och öka intresset för cirkulära flöden inom matproduktion hos olika intressenter i främst Norrtälje kommun. Företag skall inspireras till att ev. diversifiera och investera i en akvaponianläggning med ökad lönsamhet och konkurrenskraft som följd. Även privatpersoner, gemensamhetsföreningar etc. skall få ökad förståelse och verktyg för att starta/utveckla odlingar för eget bruk.
Tidigare events och tillhörande dokument/presentationer:
(Klicka på respektive länk för att hämta pdf-versioner)
2020-11-11: Grundläggande kriterier för att designa ett akvaponiskt system
Inspelning av webinarium på vår Youtube:
Power point tillhörande webinariet: Björn Oliviusson, Svensk aquaponik
2020-09-21: ”Industrial aquaponics” webinar
Inspelning av webinarium på vår Youtube: Industrial aquaponics with Andrea Gambardella (engelska)
2019-12-05: Kick-off workshop för Akvaponi i Roslagen
Förläsning 1: Donatella Acquaviva – Introduktion till WS & Akvaponi i Roslagen
Förläsning 2: Björn Oliviusson (Ej tillgänglig för nedladdning pga upphovsrätt)
Förläsning 3: Torbjörn Frisö, Gröna Solberga
Förläsning 4: Jonathan Alm, Demoanläggning Vattencentrum
För mer information om projektet kontakta:
Anna-Karin Hogeland || anna-karin.hogeland@campusroslagen.se || 0176-28 61 12
Donatella Acquaviva || donatella.acquaviva@campusroslagen.se ||0176-28 61 25
Vid frågor angående studiebesök för skolor och förskolor kontakta:
Malin Asplund || malin.asplund@campusroslagen.se || 0176-28 61 10
I projektet använder vi oss av demoanläggningen som vi byggt med finansiering av Roslagens Sparbanks Stiftelser.
Fler Projekt
Pågående
COASTAL
Integrationsplatform för Land- och havsplanering
Mot 2050: Road maps för Land- och Havssynergier – Ökad ekonomisk utveckling parallellt med minskad miljöpåverkan
Genom kombinerad lokalt förankrad kunskap och vetenskaplig expertis i en medskapandeprocess, åtar sig aktörer och intressenter att utveckla företagande och politiska lösningar genom ett förbättrat kust- och landsbygdssammarbete. Detta uppnås genom att problem identifieras och evidensbaserade så kallade Business road maps skapas tillsammans med politiska lösningar fokuserat på ekonomisk tillväxt, marin rumslig planering samt miljöskydd och kustnära vattenkvalitet.
Multi-Actor Labs (MALs) är plattformar för samarbete i projektet där experter, ekonomiska verksamhetsutövare och förvaltningar samarbetar för att definiera olika möjligheter och synergier för kombinerad landsbygds och kustnära utveckling. MAL fokuserar på sex olika kustnära regioner med olika förutsättningar, utmaningar och möjligheter: Belgiska kustzonen, Syd-västra Messina, Norrström & Östersjön, Charentes avrinningsområde, Donaus avrinningsområde och utlopp samt Mar Menor-lagunen.
MAL-deltagarna kommer vidare att: a) identifiera relevanta ekonomiska, sociala och miljömässiga processer vilka är relevanta och har betydelse för samverkan mellan hav och land, b) identifiera hinder och möjligheter för ekonomisk och administrativ synergi mellan kustzon och inland, c) både på politisk nivå och för företagsverksamheter föreslå lösningar kopplade till identifierade problem.
Resultaten från MAL kommer att användas i ett system-dynamisk angreppssätt för att identifiera stödjande långsiktiga strategier för att förbättra regional utveckling, rumslig planering samt kust-landsbygdssynergier. Återkoppling från deltagarna i MAL ger även möjligheter till förbättringar i en andra del av projektet.
Projektets förväntade utfall:
- Fördjupad förståelse av de medellånga och långsiktiga effekterna av kust-landsbygdssynergier och relaterade systemövergångar
- Evidens-baserade företagskartor och policylösningar med relevanta indikatorer
- En online-plattform för kunskapsutbyte mellan kust och landsbygd
- Verktyg, exempel och övningar som visar på mervärdet av kust-landsbygdssynergier
Startdatum: | 01.05.2018 |
Slutdatum: | 30.04.2022 |
Budget: | € 4,999,943.75 |
Finansierande program: | H2020-RUR-02-2017 |
Projektets hemsida: | http://www.h2020-coastal.eu |
COASTAL Plattform för kunskapsutbyte: | http://www.coastal-xchange.eu |
Genomförda
Testbädd dricksvatten
Testbädd dricksvatten är ett VINNOVA-finansierat projekt som leds av Utvecklingscentrum för vatten på Campus Roslagen i Norrtälje. Vi samarbetar med företag som sysslar med småskalig dricksvattenteknik för hushållsändamål samt med myndigheter och akademier.
Många privata fastigheter i Sverige är inte anslutna till den kommunala vattenförsörjningen. Det finns således en marknad för småskalig dricksvattenreningsteknik. Samhällets ökade medvetenhet om dricksvattenkvalitet gör att denna marknad växer. I synnerhet vattenfilter och RO anläggningar används alltmer och idag erbjuder många små företag olika produkter. I Sverige är det däremot fortfarande oreglerad med kvaliteten på dricksvatten för privatbruk (för upp till 50 personer) och juridiska krav behöver utvecklas. Idag ställs det stora krav på husägaren då det i princip upp till denne att kontrollera att sitt vatten är tjänligt.
Idén bakom testbädden är att erbjuda företag möjligheten att testa och utveckla olika småskaliga tekniker för att göra otjänligt vatten drickbart under olika driftsförhållanden. Vi kommer även att kunna testa filtermaterial för sig samt andra material i kontakt med dricksvatten. Målet är att kunna erbjuda en kvalitetscertifiering för effektivitets- och hållbarhetstester.
Vi bygger just nu om ett kommunalt vattenverk i Norrtälje kommun. Vattenverket får vatten via tre brunnar med olika vattenkvalité, det gör att anläggningen erbjuder möjligheten att testa vattenreningsutrustning i en så kallad konstruerad användarmiljö. Därefter kan de flesta mätningar som behövs för dricksvattentester utföras i vårt labb.
Norrtälje Kommun är en mycket lämplig region att etablera testbädden i eftersom kommunen har bland det högsta antalet sommarhus i Sverige. Dessutom, många av dessa hus konverteras till permanent boenden. Testbädden förväntas att vara klar för testprojekt första kvartalet 2019.
Första etappen av projektet: pilotanläggningen SITE 0 på Kaserngatan 11 är färdig och det första filtret har testkörts. Är du intresserad och vill veta mer kring projektet, kontakta Amelia Morey Strömberg via epost amelia.stromberg@campusroslagen.se eller telefon 0176-28 61 17.
Genomförda
Bildande av vattenvårdssamverkan i Norrtälje kommun
Med stöd från Jordbruksverket påbörjades under 2018 arbetet med projektet Bildande av vattenvårdssamverkan - ett samarbete mellan Norrtälje Naturcentrum och Utvecklingscentrum för vatten. Projektet kommer att pågå fram till våren 2020.
Bristen på initiativ och åtgärder för förbättrande vattenkvalité är stor i Norrtälje kommun. Dessvärre är behovet av åtgärder lika stort. Vår bedömning är att det enda effektiva sättet att komma tillrätta med dessa problem är att samla alla berörda aktörer. De behöver själva komma till tals, dela andras perspektiv och bidra med engagemang och kunskap i gemensamma ansträngningar.
Norrtälje Naturcentrum och Utvecklingscentrum för Vatten utgår ifrån deltagandeprocesser där alla berörda aktörer kan vara med och forma samverkan. Projektet omfattar en teknisk del som syftar till att på ett pedagogiskt sätt sammanfatta framför allt vilka vattenvårdande åtgärder som utförts status i våra vatten samt status för våra vatten.
I kommunikationsdelen samlar vi projektets aktörer i aktörsgrupper. Deltagande aktörer ges möjlighet att dela med sig av sina tankar och upplevelser av frågor som rör vattenvård och samverkan kring densamma.
För frågor, kontakta Rasmus Thunell (Utvecklingscentrum för Vatten), 0176 – 28 61 22 eller Tobias Nilsson (Norrtälje Naturcentrum), 0709-99 63 25
Genomförda
Uppföljning och utvärdering av reningsteknik för enskilda brunnar
Projektet genomfördes under 2021-2022 av Ecoloop AB och Utvecklingscentrum för Vatten, Campus Roslagen AB i samarbete med Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge kommuner.. Projektet delfinansierades av Länsstyrelsen i Stockholms län “Stöd för säkrad dricksvattentillgång”.
Sammanfattning av projektet
Över 10% av Sveriges befolkning förlitar sig på enskilda brunnar för sitt dricksvatten. Det är brunnsägarnas ansvar att säkerställa tillgång och kvalitet i den egna brunnen, men det finns flera utmaningar kopplade till detta som har att göra med en bredare utveckling som kan påverka både tillgång och kvalitet, nämligen klimatförändringar och det befolkningstryck som sker i och med utflyttning och permanentning av fritidshusområden bland annat i skärgårdsmiljön runt Stockholm. Dricksvatten är en grundläggande del av människors hälsa, men i bergborrade brunnar kan naturligt höga halter av uran, arsenik och bly förekomma, vilka alla har negativa hälsoeffekter. Dessa parametrar valdes därför ut som fokus för detta projekt.
Det finns flera filtertekniker tillgängliga på marknaden ämnade åt enskilda brunnar. Däremot är denna marknad i stort sett oreglerad och det finns till exempel ingen oberoende tillsyn av funktion. Målet för detta projekt var att undersöka de utmaningar som enskilda brunnsägare möter i valet av reningsteknik för det egna vattnet. Därför valdes fem brunnar ut som hade höga halter av uran eller bly. Offerter togs in utifrån vattenanalyserna av det enskilda vattnet och installerades och sattes i drift. Efter några veckors drift togs uppföljande analyser för att säkerställa funktionen av reningstekniken. Flera utmaningar uppdagades i denna del av projektet, bland annat kunde det gå ut stora mängder vatten vid installation och drift innan reningstekniken fungerade felfritt eller oönskad lukt och smak var borta. Instruktioner och manualer som skickades med tekniken var ibland svåra att förstå eller ofullständiga.
Intervjuer med enskilda brunnsägare liksom teknikleverantörer genomfördes. Dessa belyste att det finns ett stort behov av kunskap och information riktad både till enskilda, kommuner som jobbar med frågan och hantverkare som kommer i kontakt med enskildas vattenförsörjning. Oberoende rådgivning efterfrågades av både enskilda brunnsägare och teknikleverantörer. Det lyftes också fram vikten av att enskilda informerar sig vid köp av hus med enskilt vatten. Enbart omkring en fjärdedel av tillfrågade brunnsägare följer Livsmedelsverkets rekommendationer och analyserar sitt vatten vart tredje år.
Projektet visade på flera lärdomar och utmaningar kopplade till vattenkvalitet och rening. Flera undersökningar av reningsteknikers funktion i fält skulle behövas för att kunna dra slutsatser kring hur väl småskaliga tekniker fungerar överlag. Vattenkvalitet varierar med säsong, tillgång på vatten, belastning med mera och reningsteknikers funktion över tid skulle därmed också variera, vilket påkallar mätning och uppföljning över tid. Däremot kunde projektet påvisa att testade reningstekniker inte uppfyllde utlovad reningsgrad, och kan leda till en ökad vattenförbrukning. Huvudsakliga rekommendationer utifrån detta projekt är att 1) myndigheter bör satsa på rådgivning och information rörande lokala grundvattenförhållanden (tillgång och kvalitet) för enskilda brunnsägare; 2) att kommuner utreder hur man ska hantera tillgång och kvalitet av enskilt vatten på sikt, med tanke på klimatförändringar, ökat befolkningstryck och en ökad permanentning i fritidshus; 3) att man genomför fler systematiska studier av reningsteknikers funktion och avfallshantering över tid.
Projektets slutrapport kan läsas här: