The food-energy-water nexus is a field of research which investigates the synergies and conflicts of the production, consumption, and scarcity of food, energy, and water systems. TANGO-W proposes tackling these challenges by using the concept of Urban Transformative Capacity (UTC). UTC encompasses the collective ability of all actors in an urban innovation ecosystem to conceive of, prepare for, initiate, and perform transformative change at social, organisational and ecosystem levels, thus enabling sustainable future development.

The project focuses on two levels of capacity building: 1) the urban level, through the design and implementation of Urban Living Labs (ULL), and 2) the European level, through establishing a transdisciplinary Community of Practice (CoP) as an integrative coordinating transformation system. Both levels provide spaces for the development of UTC, thereby accelerating urban change in a sustainable direction. The project will result in policy recommendations for replication, training concepts, and pilot courses that support capacity building in the ULL cities—Weiz (AT), Kalgenfurt (AT), Stockholm (SE), Norrtälje (SE), Alytus (LT), Halden (NO), and Marker (NO).

Nordregio coordinates the efforts of the Swedish partners (Campus Roslagen and the City of Stockholm), contributes to demonstration, peer learning, and analysis of UTC among all ULLs, and leads the communication and dissemination of the project.

TANGO-W is a transnational project funded by ERA-NET Cofund Programme. This Programme, designed for the implementation of the European Research Area, aims to promote strategic cooperation between EU Member States and associated countries.

Project facts
Client:
Formas, VNNOVA, Energimyndigheten, European ENUTC Co-fund Program

Lead partner: Austrian Institute of Technology – AIT

Lead Partner of the Swedish Team: Nordregio

Other partners:
• Campus Roslagen AB (SE)
• City of Stockholm (SE)
• International Project Management Agency Klagenfurt on Lake Wörthersee GmbH (AT)
• 4ward Energy Research (AT)
• W.E.I.Z. Forschungs & Entwicklungs GmbH (WEIZ) (AT)
• Smart Innovation Norway (NO)
• Halden commune (NO)
• Marker commune (NO)
• Kaunas University of Technology,(LT)
• Alytus city municipality (LT)
• Climate KIC Holding BV (BE)

Date:
April, 2022 - February, 2025

Contact at UCV/Campus Roslagen:
Donatella Acquaviva | donatella.acquaviva@campusroslagen.se

Fler Projekt

Genomförda

Utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten

Med stöd från Havs- och vattenmyndigheten via Länsstyrelsen utförs testning och utvärdering av vanligt förekommande reningstekniker för att säkerställa dricksvattenkvalitet från enskilda brunnar.

Sammanfattning av projektet

I Sverige finns 1,2 miljoner människor där det egna brunnsvattnet är den huvudsakliga dricksvattenkällan. En del  av brunnarnas vatten är tjänligt med anmärkning, medan 20% är direkt otjänligt. Den naturliga geologin är en särskild utmaning bland Stockholms läns kust- och skärgårdskommuner där höga halter av hälsofarliga ämnen som uran, bly och arsenik förekommer.

Standardiserade tester eller certifiering av reningstekniker för enskilda vatten saknas i Sverige. Det saknas också i dagsläget grundläggande kunskap och jämförande studier om reningstekniker som är ämnade för rening av vatten från enskilda brunnar. Stora kunskapsluckor finns angående deras lämplighet för besvärliga och hälsofarliga vattenkvalitetsproblem som höga halter av uran, bly och arsenik.

Detta är en stor utmaning för brunnsägare som har svårt att veta vilken teknik de bör välja. Likaså är det inte möjligt för kommuner och va-rådgivare att ge bra råd angående lämpliga tekniker som passar de naturliga vattenförhållandena i brunnarna.

Att systematiskt kunna testa och jämföra olika reningstekniker är en viktig förutsättning för att säkerställa en tryggad tillgång på dricksvatten av en god kvalitet.

Syfte och mål med projektet

Projektets syfte är att utvärdera några vanligt förekommande reningstekniker i fält för att utveckla en metod runt jämförande tekniktester. Därutöver börja att dokumentera och samla erfarenhet kring vanliga tekniker samt att bjuda in till workshop för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte med kommuner, forskare, brunnsägare med flera. Projektet planerar också att beskriva utmaningar och möjligheter relaterade till reningseffektivitet, kostnader och användarperspektiv.

Målet är att göra ett första urval av 25–50 enskilda brunnar med kända kvalitetsproblem kopplat till bly, uran och arsenik i kommunerna Norrtälje, Österåker, Värmdö och Haninge. Utifrån detta första urval väljs upp till 6 brunnar ut som värdar för test av vanligt förekommande reningstekniker för respektive parameter.

 

Projektet genomförs i samarbete med Ecoloop och kommunerna Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge samt forskare på KTH och finansieras av Stockholms länsstyrelse genom anslaget “Stöd för säkrad dricksvatten tillgång”. I projektet ingår också ett examensarbete kopplat till Uppsala Universitet.

Enkäten ”Vattenkvalitet i enskilda brunnar” ingår som underlag i projektet. Är du brunnsägare och har ett par minuter över? Delta gärna i enkäten här.

 

För ytterligare information om projektet, kontakta:

Amelia Morey Strömberg, projektledare UCV || amelia.stromberg@campusroslagen.se || 0176- 28 61 17

Helfrid Schulte-Herbruggen, projektledare Ecoloop AB || helfrid.schulte-herbruggen@ecoloop.se || 070- 373 51 96

Pågående

Transformative capacity in energy, food, and water (TANGO-W)

TANGO-W is an applied research project that uses Urban Transformative Capacities (UTC) at the interface of the food-energy-water nexus to tackle challenges associated with climate change and to encourage sustainable urban development.

Genomförda

Smittskydd i Vattenskydd

Projektet ”Beslutsstöd vid hantering av risk för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten till människor och djur” syfte är att förbättra samhällets förmåga att hantera och minska risker för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten (zoonoser är smittämnen som på ett naturligt sätt kan spridas mellan människor och djur).

Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt är projektägare och Myndigheten för Samhällskydd är finansiär. Projektet består av tre delprojekt och löper från 2014 till 2018. Utvecklingscentrum för Vatten deltar i delprojekt 3, där ett praktiskt tillämpbart beslutsstöd rörande hantering av mikrobiologiska risker vid inrättande av vattenskyddsområden och vattenskyddsområdesföreskrifter ska tas fram.

Genomförda

Uppföljning och utvärdering av reningsteknik för enskilda brunnar

Projektet genomfördes under 2021-2022 av Ecoloop AB och Utvecklingscentrum för Vatten, Campus Roslagen AB i samarbete med Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge kommuner.. Projektet delfinansierades av Länsstyrelsen i Stockholms län “Stöd för säkrad dricksvattentillgång”.

 

Sammanfattning av projektet

Över 10% av Sveriges befolkning förlitar sig på enskilda brunnar för sitt dricksvatten. Det är brunnsägarnas ansvar att säkerställa tillgång och kvalitet i den egna brunnen, men det finns flera utmaningar kopplade till detta som har att göra med en bredare utveckling som kan påverka både tillgång och kvalitet, nämligen klimatförändringar och det befolkningstryck som sker i och med utflyttning och permanentning av fritidshusområden bland annat i skärgårdsmiljön runt Stockholm. Dricksvatten är en grundläggande del av människors hälsa, men i bergborrade brunnar kan naturligt höga halter av uran, arsenik och bly förekomma, vilka alla har negativa hälsoeffekter. Dessa parametrar valdes därför ut som fokus för detta projekt.

Det finns flera filtertekniker tillgängliga på marknaden ämnade åt enskilda brunnar. Däremot är denna marknad i stort sett oreglerad och det finns till exempel ingen oberoende tillsyn av funktion. Målet för detta projekt var att undersöka de utmaningar som enskilda brunnsägare möter i valet av reningsteknik för det egna vattnet. Därför valdes fem brunnar ut som hade höga halter av uran eller bly. Offerter togs in utifrån vattenanalyserna av det enskilda vattnet och installerades och sattes i drift. Efter några veckors drift togs uppföljande analyser för att säkerställa funktionen av reningstekniken. Flera utmaningar uppdagades i denna del av projektet, bland annat kunde det gå ut stora mängder vatten vid installation och drift innan reningstekniken fungerade felfritt eller oönskad lukt och smak var borta. Instruktioner och manualer som skickades med tekniken var ibland svåra att förstå eller ofullständiga.

Intervjuer med enskilda brunnsägare liksom teknikleverantörer genomfördes. Dessa belyste att det finns ett stort behov av kunskap och information riktad både till enskilda, kommuner som jobbar med frågan och hantverkare som kommer i kontakt med enskildas vattenförsörjning. Oberoende rådgivning efterfrågades av både enskilda brunnsägare och teknikleverantörer. Det lyftes också fram vikten av att enskilda informerar sig vid köp av hus med enskilt vatten. Enbart omkring en fjärdedel av tillfrågade brunnsägare följer Livsmedelsverkets rekommendationer och analyserar sitt vatten vart tredje år.

Projektet visade på flera lärdomar och utmaningar kopplade till vattenkvalitet och rening. Flera undersökningar av reningsteknikers funktion i fält skulle behövas för att kunna dra slutsatser kring hur väl småskaliga tekniker fungerar överlag. Vattenkvalitet varierar med säsong, tillgång på vatten, belastning med mera och reningsteknikers funktion över tid skulle därmed också variera, vilket påkallar mätning och uppföljning över tid. Däremot kunde projektet påvisa att testade reningstekniker inte uppfyllde utlovad reningsgrad, och kan leda till en ökad vattenförbrukning. Huvudsakliga rekommendationer utifrån detta projekt är att 1) myndigheter bör satsa på rådgivning och information rörande lokala grundvattenförhållanden (tillgång och kvalitet) för enskilda brunnsägare; 2) att kommuner utreder hur man ska hantera tillgång och kvalitet av enskilt vatten på sikt, med tanke på klimatförändringar, ökat befolkningstryck och en ökad permanentning i fritidshus; 3) att man genomför fler systematiska studier av reningsteknikers funktion och avfallshantering över tid.

Projektets slutrapport kan läsas här: