Fler Projekt

Genomförda

TRANSWATER

Vattenresiliens i kustnära omvandlingsområden: Kollaborativt lärande för åtgärder

Likt många andra områden i den svenska skärgården mångdubblas invånarantalet i Norrtälje under sommaren. En stor del av dessa besökare är fritidsboende samtidigt som många fritidshus också omvandlas till permanentbostäder.

Tillgången till och kvaliteten av dricksvatten i fritidshusområden är redan idag en utmaning, särskilt under sommaren, vilket förvärrats ytterligare under de senaste åren på grund av minskad nederbörd. Liknande problem finns i grannkommunerna och i liknande kustnära omvanlingsområden i Östersjöregionen. UCV har tidigare deltagit tillsammans med ’Urban Water Management’ (för närvarande en del av RISE) i SI-projektet SWESTRA där vattenutmaningar i övergångsområden i Sverige och Estland jämfördes.

Med tanke på att vattenutmaningarna ökat allvarligt under de senaste åren och utifrån UCVs egna erfarenheter i detta avseende, utgår detta projekt från kollaborativt lärande gällande problem och möjligheter relaterade till vattenresiliens i kustnära omvandlingsområden i Östersjöregionen. Projektet syftar till att skapa gränsöverskridande partnerskap i frågan i Sverige (Norrtälje kommun) och liknande områden i Polen och Estland för att ”samskapa” kunskap och integrerade lösningar för vattenresiliens. Med UCV från Sverige som ledande partner består projektets partnerskap av olika slags aktörer som representerar ett sektorövergripande styrningsperspektiv på flera nivåer. Partnerna från Lettland inkluderar University of Lettland, Carnikava kommun och NGO Green Liberty. Från Polen är två icke-statliga organisationer: K2 Solutions Development Foundation & Tourism Association ’Northern Kaszubia’ involverade.

Projektet kommer först att utveckla landsvisa nätverk av sektorsövergripande intressenter och fler nivåer i de tre partnerländerna; följt av samskapande av landsvis kunskap om naturen, orsakerna och lösningarna för de angivna vattenutmaningarna genom intressentverkstäder; och slutligen utveckla regionbaserad gemensam kunskap och rekommendationer för att bygga vattenmotståndskraft i övergångskustområdena i BSR.

Med finansiering från Svenska institutet

Kontakt:

Nandita Singh || nandita.singh@campusroslagen.se || 0176-28 61 26

 

Genomförda

Uppföljning och utvärdering av reningsteknik för enskilda brunnar

Projektet genomfördes under 2021-2022 av Ecoloop AB och Utvecklingscentrum för Vatten, Campus Roslagen AB i samarbete med Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge kommuner.. Projektet delfinansierades av Länsstyrelsen i Stockholms län “Stöd för säkrad dricksvattentillgång”.

 

Sammanfattning av projektet

Över 10% av Sveriges befolkning förlitar sig på enskilda brunnar för sitt dricksvatten. Det är brunnsägarnas ansvar att säkerställa tillgång och kvalitet i den egna brunnen, men det finns flera utmaningar kopplade till detta som har att göra med en bredare utveckling som kan påverka både tillgång och kvalitet, nämligen klimatförändringar och det befolkningstryck som sker i och med utflyttning och permanentning av fritidshusområden bland annat i skärgårdsmiljön runt Stockholm. Dricksvatten är en grundläggande del av människors hälsa, men i bergborrade brunnar kan naturligt höga halter av uran, arsenik och bly förekomma, vilka alla har negativa hälsoeffekter. Dessa parametrar valdes därför ut som fokus för detta projekt.

Det finns flera filtertekniker tillgängliga på marknaden ämnade åt enskilda brunnar. Däremot är denna marknad i stort sett oreglerad och det finns till exempel ingen oberoende tillsyn av funktion. Målet för detta projekt var att undersöka de utmaningar som enskilda brunnsägare möter i valet av reningsteknik för det egna vattnet. Därför valdes fem brunnar ut som hade höga halter av uran eller bly. Offerter togs in utifrån vattenanalyserna av det enskilda vattnet och installerades och sattes i drift. Efter några veckors drift togs uppföljande analyser för att säkerställa funktionen av reningstekniken. Flera utmaningar uppdagades i denna del av projektet, bland annat kunde det gå ut stora mängder vatten vid installation och drift innan reningstekniken fungerade felfritt eller oönskad lukt och smak var borta. Instruktioner och manualer som skickades med tekniken var ibland svåra att förstå eller ofullständiga.

Intervjuer med enskilda brunnsägare liksom teknikleverantörer genomfördes. Dessa belyste att det finns ett stort behov av kunskap och information riktad både till enskilda, kommuner som jobbar med frågan och hantverkare som kommer i kontakt med enskildas vattenförsörjning. Oberoende rådgivning efterfrågades av både enskilda brunnsägare och teknikleverantörer. Det lyftes också fram vikten av att enskilda informerar sig vid köp av hus med enskilt vatten. Enbart omkring en fjärdedel av tillfrågade brunnsägare följer Livsmedelsverkets rekommendationer och analyserar sitt vatten vart tredje år.

Projektet visade på flera lärdomar och utmaningar kopplade till vattenkvalitet och rening. Flera undersökningar av reningsteknikers funktion i fält skulle behövas för att kunna dra slutsatser kring hur väl småskaliga tekniker fungerar överlag. Vattenkvalitet varierar med säsong, tillgång på vatten, belastning med mera och reningsteknikers funktion över tid skulle därmed också variera, vilket påkallar mätning och uppföljning över tid. Däremot kunde projektet påvisa att testade reningstekniker inte uppfyllde utlovad reningsgrad, och kan leda till en ökad vattenförbrukning. Huvudsakliga rekommendationer utifrån detta projekt är att 1) myndigheter bör satsa på rådgivning och information rörande lokala grundvattenförhållanden (tillgång och kvalitet) för enskilda brunnsägare; 2) att kommuner utreder hur man ska hantera tillgång och kvalitet av enskilt vatten på sikt, med tanke på klimatförändringar, ökat befolkningstryck och en ökad permanentning i fritidshus; 3) att man genomför fler systematiska studier av reningsteknikers funktion och avfallshantering över tid.

Projektets slutrapport kan läsas här:

Genomförda

Smittskydd i Vattenskydd

Projektet ”Beslutsstöd vid hantering av risk för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten till människor och djur” syfte är att förbättra samhällets förmåga att hantera och minska risker för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten (zoonoser är smittämnen som på ett naturligt sätt kan spridas mellan människor och djur).

Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt är projektägare och Myndigheten för Samhällskydd är finansiär. Projektet består av tre delprojekt och löper från 2014 till 2018. Utvecklingscentrum för Vatten deltar i delprojekt 3, där ett praktiskt tillämpbart beslutsstöd rörande hantering av mikrobiologiska risker vid inrättande av vattenskyddsområden och vattenskyddsområdesföreskrifter ska tas fram.

Genomförda

RETROUT – Hållbar öringfisketurism i Östersjöregionen

RETROUT är ett ’Blue Growth’ projekt som finansieras av EU-INTERREG Baltic Sea Region Programme och Roslagens Sparbanks Stiftelser.

RETROUT är ett ’Blue Growth’ projekt finansierat av EU-INTERREG Baltic Sea Region Programme och Roslagens Sparbanks Stiftelser. Projektet har som huvudmål att förbättra potentialen för kustfisketurism i Östersjön genom förbättrad ekologisk hälsa i vattendrag, stärkta styrning för fisketurismen och utveckling av fisketurismindustrin. Nandita Singh, docent från KTH och nu anställd som projektledare på UCV, har ansvar för ett delprojekt som kommer att undersöka orsakerna till problemen genom att jämföra lyckade och misslyckade restaureringsprojekt. Misslyckade projekt är sådana som aldrig genomfördes, inte hade avsedd effekt eller hade låg kostnadseffektivitet. I varje projekt insamlas data om den ekologiska effekten av installerade fiskvägar, kostnader, byggtid, juridiska processer och andra svårigheter. I ett senare skede kommer sakägare och involverade myndigheter att intervjuas. Genom att jämföra dessa data mellan lyckade och misslyckade projekt kommer vi att kunna föreslå metodik och tillvägagångssätt för framtida restaureringsprojekt. Resultaten från den jämförande studien kommer att testas i pilotprojekt i Sverige, Estland, Lettland och Polen. Processen kommer att analyseras med avseende på samma variabler som i den jämförande studien. De kombinerade resultaten från jämförelsestudien och pilotprojekten sammanfattas och resulterar i en verktygslåda för restaurering av vattendrag med rekommendationer om ”Best Practice”. I Norrtälje kommer resultatet av denna del av projektet att tillämpas på Skeboån för att förbättra öringsbeståndet. Därefter kommer projektet att förbättra Norrtälje kommuns potential för hållbar fisketurism genom att stödja lokala aktörer som utbildar fiskeguider och utvecklar fisketurism. De sammanlagda resultaten från den jämförande studien och pilotprojekten kommer att sammanfattas och slutligen bidra till ”Baltic Toolbox” med rekommendationer om ”Best Practice” för restaurering av vattendrag. Projektet pågår från 2018–2020 och leds av Stockholms Länsstyrelse, med Sverige, Lettland, Litauen, Polen, Estland och Finland som partners. Total projektbudget är 3,6 miljoner Euro.

Uppdatering Mars 2021:

Retrout-projektet avslutas i mars 2021, i och med detta organiserades den slutliga konferensen för projektet den 17 februari 2021. Konferensen hölls digitalt på grund av den pågående pandemin i världen. Konferensen anordnades på engelska.

Under konferensens hade Retrout-filmen ”Blue Change” premiär som visar arbetet med, och resultatet av Retrout-projektet i Östersjöregionen. Filmen innehöll några exempel på restaureringsprojekt från olika länder som ingår i Retrout-projektet. Filmen visade den positiva effekten av vattendragsrestaurering för öring och hur restaurering och hållbar förvaltning av denna ekosystemtjänst kan leda till ”blå tillväxt”.

Detta följdes av flera presentationer från olika talare om intressanta teman. Keynote-tal om Östersjö-havsöringens status, restaurering av vattendag – förr och nu, och framtiden för turismen presenterades som bakgrund. Resultaten av projektet presenterades, inklusive studien om tidigare flodrestaureringsprojekt i Östersjöregionen som samordnades av UCV. Utöver detta presenterades resultaten från flera demonstrationsrestaureringsprojekt som organiserades i partnerländerna, inklusive Sverige. Ett av vattendragen i Sverige är Skeboån. Svårigheter och lösningar som olika projekt har stött på under de olika vattendragsåterställningarna presenterades. Utvecklingen av Östersjön som ett hållbart fisketurismmål och det ekonomiska värdet av fisketurism för den lokala ekonomin presenterades och vi introducerades för det dagliga arbetet med fiskeguider i alla fem partnerländer.

Resultaten av studien om tidigare restaureringsprojekt för vattendrag i Östersjöregionen som samordnades av UCV kommer snart att publiceras som en RETROUT-rapport. Slutsatserna från denna studie och de samlade erfarenheterna från de olika demonstrationsåterställningsprojekten inom Retrout-projektet har sammanfattats i en uppsättning av bästa metoder och riktlinjer för vattendragsåterställning som snart kommer att publiceras som en HELCOM-rapport. Dessa riktlinjer kommer att fungera som en grund för framtida restaureringsprojekt och förbättra effekten och underlätta processen för framtida restaureringar.

Inspelningen av den sista konferensen och till filmen ”Blue Change” är tillgänglig från länkarna nedan:

Final Conference recording

The movie – Blue change

 

Kontakt:

Projektledare och kontaktperson hos oss är Nandita Singh, nandita.singh@campusroslagen.se

 

RETROUT is a ’Blue Growth’ project funded by the EU-INTERREG Baltic Sea Region Program and Roslagens Sparbank Foundation. The main objective of the project is to improve the potential for coastal fishing tourism in the Baltic Sea Region through improved ecological health of the rivers, strengthened governance for fishing tourism and the development of the fishing industry. Nandita Singh, a docent from KTH and currently employed as a project leader at UCV, is responsible for a sub-project within RETROUT, which will investigate the causes of the problems by comparing successful and failed river restoration projects. Failed projects are those that were never implemented, did not have the intended effect or had low cost-effectiveness. In each project data is gathered about the ecological effect of installed fishing routes, costs, construction time, legal processes and other difficulties. In a communication study, business owners and involved authorities will be interviewed. By comparing these data between successful and failed projects we will be able to propose methods and procedures for future restoration projects. The results of the comparative study will be tested in pilot projects in Sweden, Estonia, Latvia and Poland. In Norrtälje, the result of this part of the project will be applied to Skeboån to improve the trout stock. Then, the project will improve Norrtälje Municipality’s potential for sustainable fishing tourism by supporting local actors training fishing guides and developing fishing tourism offers. The combined results from the comparative study and the pilot projects will be summarized and finally contribute to the ‘Baltic toolbox’ that will contain  recommendations on ”Best Practice” for river restoration. The project will run from 2018-2020 and led by the Stockholm County Administrative Board, with Sweden, Latvia, Lithuania, Poland, Estonia and Finland as partners. The total project budget is 3.6 million Euro.

 

Update mars 2021:

The Retrout project is drawing to a close in March 2021, and in this context, the Final Conference of the project 2021 was organized on February 17th as a digital event due to the ongoing pandemic in the world. The conference was organized in English.

During the opening of the conference the Retrout movie “Blue Change” was premiered, showing the work and result of the Retrout-project in the Baltic sea region. The movie included a few examples of restoration projects from the different countries included in the Retrout project. The movie showed the positive effect of river restoration for the recruitment of trout and how restoration and sustainable management of this ecosystem service could lead to “blue growth”.

This was followed by several presentations from different speakers on interesting themes. Keynote speeches about the status of the Baltic Sea Sea trout, river restoration – past and present, and the future of tourism were presented as a background. The results of the project that were presented included the study on past river restoration projects in the Baltic Sea Region that was coordinated by UCV. Also, outcomes of the several demonstration restoration projects that were organized in the partner countries including Sweden. One of the rivers in Sweden is Skeboån. Hardships and solutions that different projects have encountered during the different river restorations were presented. The development of Baltic Sea as a sustainable fishing tourism destination and the economic value of fishing tourism for the local economy was presented and we were introduced to the daily work of fishing guides in all five partner countries.

The outcomes of the study on past river restoration projects in the Baltic Sea Region that was coordinated by UCV will be soon published as a RETROUT report. The conclusions from this study and the accumulated experiences from the different demonstration restoration projects under Retrout project have been summarised in a set of best practices and guidelines for river restoration that will be soon published as a HELCOM report. These guidelines will work as a foundation for future restoration projects and enhance the effect and facilitate the process of future restorations.

The recording of the final conference and to the movie “Blue Change” are accessible from the links below:

Final Conference recording

The movie – Blue change

 

Contact:

Project leader and contact person is Nandita Singh, nandita.singh@campusroslagen.se