Fler Projekt

Genomförda

Akvaponi i Roslagen

Projektet kommer genom kunskapshöjande insatser samt med stöd från Jordbruksverket, LEADER Stockholmsbygd sprida kunskap och öka intresset för Akvaponik (recirkulerande system som odlar fisk på land i kombination med grödor).

Målet är att fler företag och andra aktörer på landsbygden (ekonomiska föreningar, bygdebolag o dyl.) skall ta till sig idén om att odla i slutet system, för att ges möjlighet att växa, diversifiera sin näring, bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle som inte gör åverkan på miljön samt odling för eget bruk. Projektet vill även ge barn och unga möjlighet att lära sig mer om kretslopp, vattnet som resurs och hur man framställer livsmedel på ett hållbart sätt. Detta då man bör så ett frö tidigt genom att ge kunskap för att skapa en långsiktig hållbarhet. Vi vill uppmuntra fler företag att ta del av nya lösningar och innovativa sätt för att öka lönsamheten som samtidigt värnar om vår miljö. Detta med hjälp av demoanläggningen, men också genom att få ta del av aktuell forskning och resultat på området för att bygga på sin kunskapsbank gällande nya tekniker med mera.

Vi vill även sprida kunskapen till de som idag odlar för eget bruk sommarhalvåret till att skapa intresse för att skapa egna året-runt odlingar inomhus och därigenom öka mängden lokalproducerad mat. Genom att behovsinventera kunskaper avser vi skapa ett underlag för framtida utbildningsinsatser som matchar de behov som marknaden efterfrågar.

Projektets syfte är att höja kunskapsnivån om och öka intresset för cirkulära flöden inom matproduktion hos olika intressenter i främst Norrtälje kommun. Företag skall inspireras till att ev. diversifiera och investera i en akvaponianläggning med ökad lönsamhet och konkurrenskraft som följd. Även privatpersoner, gemensamhetsföreningar etc. skall få ökad förståelse och verktyg för att starta/utveckla odlingar för eget bruk.

 

Tidigare events och tillhörande dokument/presentationer:

(Klicka på respektive länk för att hämta pdf-versioner)

 

2020-11-11: Grundläggande kriterier för att designa ett akvaponiskt system

Inspelning av webinarium på vår Youtube:

Power point tillhörande webinariet: Björn Oliviusson, Svensk aquaponik

 

2020-09-21: ”Industrial aquaponics” webinar

Inspelning av webinarium på vår Youtube: Industrial aquaponics with Andrea Gambardella (engelska)

 

2019-12-05: Kick-off workshop för Akvaponi i Roslagen

Förläsning 1: Donatella Acquaviva – Introduktion till WS & Akvaponi i Roslagen

Förläsning 2: Björn Oliviusson (Ej tillgänglig för nedladdning pga upphovsrätt)

Förläsning 3: Torbjörn Frisö, Gröna Solberga

Förläsning 4: Jonathan Alm, Demoanläggning Vattencentrum

 

För mer information om projektet kontakta:

Anna-Karin Hogeland || anna-karin.hogeland@campusroslagen.se || 0176-28 61 12

Donatella Acquaviva  || donatella.acquaviva@campusroslagen.se ||0176-28 61 25

Vid frågor angående studiebesök för skolor och förskolor kontakta:

Malin Asplund || malin.asplund@campusroslagen.se || 0176-28 61 10

I projektet använder vi oss av demoanläggningen som vi byggt med finansiering av Roslagens Sparbanks Stiftelser.

 

 

Genomförda

Restaurering av Hållviks våtmark

Under våren 2020 till våren 2021 restaurerades Hållviks våtmark, ett område på knappt 30 ha i skogarna norr om Edsbro i Norrtälje kommun.

Projektmedel (LONA) söktes av Norrtälje kommun (projektägare) på initiativ av bland andra LEVA-samordnare och Roslagens ornitologiska förening genom Kristoffer Stighäll. Projektet finansierades av LONA (234 000 SEK) och Holmen Skog (26 000 SEK). Projektet genomfördes mellan april 2020 och juni 2021. Projektet var från början ett förprojekteringsprojekt (LONA, diarienummer 501-57023-2019) men ändrades under hösten 2020 till ett genomförandeprojekt.

Det aktuella våtmarksområdet är knappt 30 ha stort och bestod av några områden med ung granskog, ett större område med vuxen granskog och till störst del torvmark med få lövträd samt en mindre sjö – Hållviksjön. Området dikades ut sent 1800-tal och nyttjades som slåttermarker, troligen fram till 1950-talet. Marken ägs idag till störst del av Holmen Skog och ett mindre område ägs av Naturvårdsverket och är idag naturreservat. Återställningen till våtmark har diskuterats under en längre tid.

Våtmarken konstruerades genom höja vattennivån med ett dämme samt anläggning en fiskvandringsväg för att möjliggöra för fisk och andra svagsimmande arter att ta sig uppstöms.

En utförligare beskrivning av projektets genomförande och resultat kan läsas i slutrapporten Projektbeskrivning Hållvik slutversion

 

 

 

 

 

 

Genomförda

Uppföljning och utvärdering av reningsteknik för enskilda brunnar

Projektet genomfördes under 2021-2022 av Ecoloop AB och Utvecklingscentrum för Vatten, Campus Roslagen AB i samarbete med Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge kommuner.. Projektet delfinansierades av Länsstyrelsen i Stockholms län “Stöd för säkrad dricksvattentillgång”.

 

Sammanfattning av projektet

Över 10% av Sveriges befolkning förlitar sig på enskilda brunnar för sitt dricksvatten. Det är brunnsägarnas ansvar att säkerställa tillgång och kvalitet i den egna brunnen, men det finns flera utmaningar kopplade till detta som har att göra med en bredare utveckling som kan påverka både tillgång och kvalitet, nämligen klimatförändringar och det befolkningstryck som sker i och med utflyttning och permanentning av fritidshusområden bland annat i skärgårdsmiljön runt Stockholm. Dricksvatten är en grundläggande del av människors hälsa, men i bergborrade brunnar kan naturligt höga halter av uran, arsenik och bly förekomma, vilka alla har negativa hälsoeffekter. Dessa parametrar valdes därför ut som fokus för detta projekt.

Det finns flera filtertekniker tillgängliga på marknaden ämnade åt enskilda brunnar. Däremot är denna marknad i stort sett oreglerad och det finns till exempel ingen oberoende tillsyn av funktion. Målet för detta projekt var att undersöka de utmaningar som enskilda brunnsägare möter i valet av reningsteknik för det egna vattnet. Därför valdes fem brunnar ut som hade höga halter av uran eller bly. Offerter togs in utifrån vattenanalyserna av det enskilda vattnet och installerades och sattes i drift. Efter några veckors drift togs uppföljande analyser för att säkerställa funktionen av reningstekniken. Flera utmaningar uppdagades i denna del av projektet, bland annat kunde det gå ut stora mängder vatten vid installation och drift innan reningstekniken fungerade felfritt eller oönskad lukt och smak var borta. Instruktioner och manualer som skickades med tekniken var ibland svåra att förstå eller ofullständiga.

Intervjuer med enskilda brunnsägare liksom teknikleverantörer genomfördes. Dessa belyste att det finns ett stort behov av kunskap och information riktad både till enskilda, kommuner som jobbar med frågan och hantverkare som kommer i kontakt med enskildas vattenförsörjning. Oberoende rådgivning efterfrågades av både enskilda brunnsägare och teknikleverantörer. Det lyftes också fram vikten av att enskilda informerar sig vid köp av hus med enskilt vatten. Enbart omkring en fjärdedel av tillfrågade brunnsägare följer Livsmedelsverkets rekommendationer och analyserar sitt vatten vart tredje år.

Projektet visade på flera lärdomar och utmaningar kopplade till vattenkvalitet och rening. Flera undersökningar av reningsteknikers funktion i fält skulle behövas för att kunna dra slutsatser kring hur väl småskaliga tekniker fungerar överlag. Vattenkvalitet varierar med säsong, tillgång på vatten, belastning med mera och reningsteknikers funktion över tid skulle därmed också variera, vilket påkallar mätning och uppföljning över tid. Däremot kunde projektet påvisa att testade reningstekniker inte uppfyllde utlovad reningsgrad, och kan leda till en ökad vattenförbrukning. Huvudsakliga rekommendationer utifrån detta projekt är att 1) myndigheter bör satsa på rådgivning och information rörande lokala grundvattenförhållanden (tillgång och kvalitet) för enskilda brunnsägare; 2) att kommuner utreder hur man ska hantera tillgång och kvalitet av enskilt vatten på sikt, med tanke på klimatförändringar, ökat befolkningstryck och en ökad permanentning i fritidshus; 3) att man genomför fler systematiska studier av reningsteknikers funktion och avfallshantering över tid.

Projektets slutrapport kan läsas här:

Genomförda

TRANSWATER

Vattenresiliens i kustnära omvandlingsområden: Kollaborativt lärande för åtgärder

Likt många andra områden i den svenska skärgården mångdubblas invånarantalet i Norrtälje under sommaren. En stor del av dessa besökare är fritidsboende samtidigt som många fritidshus också omvandlas till permanentbostäder.

Tillgången till och kvaliteten av dricksvatten i fritidshusområden är redan idag en utmaning, särskilt under sommaren, vilket förvärrats ytterligare under de senaste åren på grund av minskad nederbörd. Liknande problem finns i grannkommunerna och i liknande kustnära omvanlingsområden i Östersjöregionen. UCV har tidigare deltagit tillsammans med ’Urban Water Management’ (för närvarande en del av RISE) i SI-projektet SWESTRA där vattenutmaningar i övergångsområden i Sverige och Estland jämfördes.

Med tanke på att vattenutmaningarna ökat allvarligt under de senaste åren och utifrån UCVs egna erfarenheter i detta avseende, utgår detta projekt från kollaborativt lärande gällande problem och möjligheter relaterade till vattenresiliens i kustnära omvandlingsområden i Östersjöregionen. Projektet syftar till att skapa gränsöverskridande partnerskap i frågan i Sverige (Norrtälje kommun) och liknande områden i Polen och Estland för att ”samskapa” kunskap och integrerade lösningar för vattenresiliens. Med UCV från Sverige som ledande partner består projektets partnerskap av olika slags aktörer som representerar ett sektorövergripande styrningsperspektiv på flera nivåer. Partnerna från Lettland inkluderar University of Lettland, Carnikava kommun och NGO Green Liberty. Från Polen är två icke-statliga organisationer: K2 Solutions Development Foundation & Tourism Association ’Northern Kaszubia’ involverade.

Projektet kommer först att utveckla landsvisa nätverk av sektorsövergripande intressenter och fler nivåer i de tre partnerländerna; följt av samskapande av landsvis kunskap om naturen, orsakerna och lösningarna för de angivna vattenutmaningarna genom intressentverkstäder; och slutligen utveckla regionbaserad gemensam kunskap och rekommendationer för att bygga vattenmotståndskraft i övergångskustområdena i BSR.

Med finansiering från Svenska institutet

Kontakt:

Nandita Singh || nandita.singh@campusroslagen.se || 0176-28 61 26