Fler Projekt

Genomförda

BATSECO BOAT

BATSECO-BOAT: An upgrade in the sewage collecting service in the Central Baltic region

In the last three years BATSECO-Boat has worked for a cleaner Baltic sea.

BATSECO-BOAT (Best Available Technology of SEwage COllecting technologies for BOAT tourism) resulted in a total of 11 new pump-out stations in Sweden, Finland and Estonia and 9 renewed stations in the Finnish archipelago. The new pump-out stations were distributed in this way: 2 in Sweden, 4 in Estonia and 5 in Finland. The purchasing process has been supported by the investigations conducted under the implementation WP. These included policy and economic analyses, technological assessment, a traffic flow model and chemical analyses of boats wastewater.

UCV-Campus Roslagen has conducted the investigation of existing and innovative technical solutions and Norrtälje municipality has bought two new floating stations in the ports of Ellan and Stora Högskär.

The project team presented the results in a final event organized online on the 17th of February. In this post we publish the presentations from the day.

BATSECO-BOAT was coordinated by the University of Turku (Finland) and the partners were Keep the Archipelago Tidy (Finland), Ecoloop (Sweden), Campus Roslagen (Sweden), Norrtälje municipality (Sweden), Keep the Estonian Sea tidy (Estonia) and Viimsi municipality (Estonia). The Swedish Transport agency has been a reference partner in the project. The project was funded by the EU-program Interreg Central Baltic, for a total budget of 1,48 million euros, of which 1,14 million euros was support from the Central Baltic program.

All the project publications are available here.

 

Pågående

Utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten

Med stöd från Havs- och vattenmyndigheten via Länsstyrelsen utförs testning och utvärdering av vanligt förekommande reningstekniker för att säkerställa dricksvattenkvalitet från enskilda brunnar.

Sammanfattning av projektet

I Sverige finns 1,2 miljoner människor där det egna brunnsvattnet är den huvudsakliga dricksvattenkällan. En del  av brunnarnas vatten är tjänligt med anmärkning, medan 20% är direkt otjänligt. Den naturliga geologin är en särskild utmaning bland Stockholms läns kust- och skärgårdskommuner där höga halter av hälsofarliga ämnen som uran, bly och arsenik förekommer.

Standardiserade tester eller certifiering av reningstekniker för enskilda vatten saknas i Sverige. Det saknas också i dagsläget grundläggande kunskap och jämförande studier om reningstekniker som är ämnade för rening av vatten från enskilda brunnar. Stora kunskapsluckor finns angående deras lämplighet för besvärliga och hälsofarliga vattenkvalitetsproblem som höga halter av uran, bly och arsenik.

Detta är en stor utmaning för brunnsägare som har svårt att veta vilken teknik de bör välja. Likaså är det inte möjligt för kommuner och va-rådgivare att ge bra råd angående lämpliga tekniker som passar de naturliga vattenförhållandena i brunnarna.

Att systematiskt kunna testa och jämföra olika reningstekniker är en viktig förutsättning för att säkerställa en tryggad tillgång på dricksvatten av en god kvalitet.

Syfte och mål med projektet

Projektets syfte är att utvärdera några vanligt förekommande reningstekniker i fält för att utveckla en metod runt jämförande tekniktester. Därutöver börja att dokumentera och samla erfarenhet kring vanliga tekniker samt att bjuda in till workshop för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte med kommuner, forskare, brunnsägare med flera. Projektet planerar också att beskriva utmaningar och möjligheter relaterade till reningseffektivitet, kostnader och användarperspektiv.

Målet är att göra ett första urval av 25–50 enskilda brunnar med kända kvalitetsproblem kopplat till bly, uran och arsenik i kommunerna Norrtälje, Österåker, Värmdö och Haninge. Utifrån detta första urval väljs upp till 6 brunnar ut som värdar för test av vanligt förekommande reningstekniker för respektive parameter.

 

Projektet genomförs i samarbete med Ecoloop och kommunerna Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge samt forskare på KTH och finansieras av Stockholms länsstyrelse genom anslaget “Stöd för säkrad dricksvatten tillgång”. I projektet ingår också ett examensarbete kopplat till Uppsala Universitet.

Enkäten ”Vattenkvalitet i enskilda brunnar” ingår som underlag i projektet. Är du brunnsägare och har ett par minuter över? Delta gärna i enkäten här.

 

För ytterligare information om projektet, kontakta:

Amelia Morey Strömberg, projektledare UCV || amelia.stromberg@campusroslagen.se || 0176- 28 61 17

Helfrid Schulte-Herbruggen, projektledare Ecoloop AB || helfrid.schulte-herbruggen@ecoloop.se || 070- 373 51 96

Pågående

TRANSWATER

Vattenresiliens i kustnära omvandlingsområden: Kollaborativt lärande för åtgärder

Likt många andra områden i den svenska skärgården mångdubblas invånarantalet i Norrtälje under sommaren. En stor del av dessa besökare är fritidsboende samtidigt som många fritidshus också omvandlas till permanentbostäder.

Tillgången till och kvaliteten av dricksvatten i fritidshusområden är redan idag en utmaning, särskilt under sommaren, vilket förvärrats ytterligare under de senaste åren på grund av minskad nederbörd. Liknande problem finns i grannkommunerna och i liknande kustnära omvanlingsområden i Östersjöregionen. UCV har tidigare deltagit tillsammans med ’Urban Water Management’ (för närvarande en del av RISE) i SI-projektet SWESTRA där vattenutmaningar i övergångsområden i Sverige och Estland jämfördes.

Med tanke på att vattenutmaningarna ökat allvarligt under de senaste åren och utifrån UCVs egna erfarenheter i detta avseende, utgår detta projekt från kollaborativt lärande gällande problem och möjligheter relaterade till vattenresiliens i kustnära omvandlingsområden i Östersjöregionen. Projektet syftar till att skapa gränsöverskridande partnerskap i frågan i Sverige (Norrtälje kommun) och liknande områden i Polen och Estland för att ”samskapa” kunskap och integrerade lösningar för vattenresiliens. Med UCV från Sverige som ledande partner består projektets partnerskap av olika slags aktörer som representerar ett sektorövergripande styrningsperspektiv på flera nivåer. Partnerna från Lettland inkluderar University of Lettland, Carnikava kommun och NGO Green Liberty. Från Polen är två icke-statliga organisationer: K2 Solutions Development Foundation & Tourism Association ’Northern Kaszubia’ involverade.

Projektet kommer först att utveckla landsvisa nätverk av sektorsövergripande intressenter och fler nivåer i de tre partnerländerna; följt av samskapande av landsvis kunskap om naturen, orsakerna och lösningarna för de angivna vattenutmaningarna genom intressentverkstäder; och slutligen utveckla regionbaserad gemensam kunskap och rekommendationer för att bygga vattenmotståndskraft i övergångskustområdena i BSR.

Med finansiering från Svenska institutet

Kontakt:

Nandita Singh || nandita.singh@campusroslagen.se || 0176-28 61 26

 

Pågående

COASTAL

Integrationsplatform för Land- och havsplanering

Mot 2050: Road maps för Land- och Havssynergier – Ökad ekonomisk utveckling parallellt med minskad miljöpåverkan

Genom kombinerad lokalt förankrad kunskap och vetenskaplig expertis i en medskapandeprocess, åtar sig aktörer och intressenter att utveckla företagande och politiska lösningar genom ett förbättrat kust- och landsbygdssammarbete. Detta uppnås genom att problem identifieras och evidensbaserade så kallade Business road maps skapas tillsammans med politiska lösningar fokuserat på ekonomisk tillväxt, marin rumslig planering samt miljöskydd och kustnära vattenkvalitet.

Multi-Actor Labs (MALs) är plattformar för samarbete i projektet där experter, ekonomiska verksamhetsutövare och förvaltningar samarbetar för att definiera olika möjligheter och synergier för kombinerad landsbygds och kustnära utveckling. MAL fokuserar på sex olika kustnära regioner med olika förutsättningar, utmaningar och möjligheter: Belgiska kustzonen, Syd-västra Messina, Norrström & Östersjön, Charentes avrinningsområde, Donaus avrinningsområde och utlopp samt Mar Menor-lagunen.

MAL-deltagarna kommer vidare att: a) identifiera relevanta ekonomiska, sociala och miljömässiga processer vilka är relevanta och har betydelse för samverkan mellan hav och land, b) identifiera hinder och möjligheter för ekonomisk och administrativ synergi mellan kustzon och inland, c) både på politisk nivå och för företagsverksamheter föreslå lösningar kopplade till identifierade problem.

Resultaten från MAL kommer att användas i ett system-dynamisk angreppssätt för att identifiera stödjande långsiktiga strategier för att förbättra regional utveckling, rumslig planering samt kust-landsbygdssynergier. Återkoppling från deltagarna i MAL ger även möjligheter till förbättringar i en andra del av projektet.

Projektets förväntade utfall:

  • Fördjupad förståelse av de medellånga och långsiktiga effekterna av kust-landsbygdssynergier och relaterade systemövergångar
  • Evidens-baserade företagskartor och policylösningar med relevanta indikatorer
  • En online-plattform för kunskapsutbyte mellan kust och landsbygd
  • Verktyg, exempel och övningar som visar på mervärdet av kust-landsbygdssynergier

 

Startdatum:01.05.2018
Slutdatum:30.04.2022
Budget:€ 4,999,943.75
Finansierande program:H2020-RUR-02-2017
Projektets hemsida:http://www.h2020-coastal.eu
COASTAL Plattform för kunskapsutbyte:http://www.coastal-xchange.eu