Projekt

Här hittar du alla våra projekt, pågående, framtida och avslutade.

Är du intresserad av ett samarbete eller vill du veta mer, tveka inte att kontaka oss.

Pågående

Åtgärdssamordning i Norrtälje kommun

Som en del av Norrtälje kommuns arbete med Åtgärder i jordbrukslandskapet och åtgärdssamordning i Norrtälje kommun har Campus Roslagen AB med Utvecklingscentrum för vatten fått uppdraget att erbjuda lokal åtgärdssamordning.

Norrtälje kommun utgör till ytan ca 1/3 av hela Stockholms län. Det samlade behovet av att åtgärda viktiga vattenmiljöer inom Norrtälje kommun är därmed omfattande. I kommunen finns över 300 sjöar, sju större avrinningsområden, många havsvikar och ett stort hav med närmare 11 000 öar. 188 av vattnen är klassade som så kallade vattenförekomster (68 är grundvattenförekomster) som omfattas av EU:s ramdirektiv (2000/60/EG) för vatten och det åtgärdsprogram som upprättats för Norra Östersjöns vattendistrikt. För att lyckas i vårt lokala vattenvårdsarbete och säkerställa en effektiv åtgärdssamordning behöver vi utveckla vår samverkan med lokala intressenter, säkerställa ett förvaltningsövergripande arbetssätt och skapa en dialog och lokal kunskapsplattorm för vatten.

En lokal förstärkning av åtgärdsarbetet mot övergödning kräver en kontinuerlig lokal samverkan och goda exempel som bidrar till samsyn kring de åtgärdsbeting, samt konkreta förslag på kostnadseffektiva åtgärder som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna i Norrtälje kommuns större avrinningsområden och ge stöd till de 870 lantbruk och närmare 400 hästgårdar som verkar inom kommunen. Norrtälje kommun har därför i Samverkan med LRF Mälardalen, LRF:s kommungrupp, Utvecklingscentrum för vatten, pekat ut Norrtäljeåns avrinningsområde (med fokus på Skedviken, Rimbo-Långsjön, Syningen; Lommaren och Malstaån) som ett lämpligt avrinningsområde där berörda intressenter i samverkan utreder och tar fram ett förslag till åtgärder som sammanfattas i ett lokalt åtgärdsprogram (genomförandeplan). Projektet kommer att genomföras som en del av Norrtälje kommuns arbete med att fastställa en övergripande vattenplan för alla kommunens sjöar, vattendrag och kustområden. I vattenplanen kommer förslag till lokala åtgärdsinriktningar för Norrtäljeåns och Norrtäljevikens avrinningsområde fastställas till juni 2022. Arbete pågår även med att ta fram ett Lokalt åtgärdsprogram för Bergshamraåns avrinningsområde.

Utvecklingscentrum för Vatten har fått i uppdrag att erbjuda lokal åtgärdssamordning

Målet med åtgärdsstödet är att i samband med kommunens framtagande av lokala åtgärdsprogram för vatten bidra med lokalt engagemang för vatten från källa till hav. Syftet är att lokal åtgärdssamordning ska bidra till lokal samsyn kring den kunskap, avvägningar och insatser som krävs för att genomföra kostnadseffektiva vattenvårdsåtgärder i jordbrukslandskapet. Åtgärdssamordningen kommer att genomföras i samverkan med LRF (lantbruk/skogsbruk mfl), markägare, markavvattningsföretag och övriga intressenter i utvalda delavrinningsområden (i Norrtäljeån och senare i andra större avrinningsområden). Fokus för Åtgärdssamordnarrollen är att underlätta realiseringen av önskade åtgärder, t.ex. våtmarker eller fosfordammar eller åtgärder på hästgårdar, genom att stödja markägare inför och efter antagande av genomförandeplaner i Norrtälje kommun genom projekterings- finansieringsansöknings- och genomförande av enskilda åtgärder.

 

 

Kontakt

Jonatan Alm | jonathan.alm@campusroslagen.se

Rasmus Thunell | rasmus.thunell@campusroslagen.se

Besök projektet

Bio-based composite filters for small scale water purification units

The project focus on the cost-effective development of composite membranes based on nanocellulose and clays that can be used for drinking water purification. Both materials are abundant in Sweden and can be recycled easily by proper designing of the composite. The hypothesis testing aims to develop new cost-effective composite water filters based on clay and nanocellulose. The project is carried out within the strategic innovation program BioInnovation, a joint venture by Vinnova, Formas and The Swedish Energy Agency, and was granted under the program ”BioInnovation: Hypotesprövning steg 1 -Nyskapande projekt med högre risk”.

The project has potential to develop a nature-based filter for water purification and contribute to the bio-based economy of Sweden with an alternative filter system to conventional polymer-based materials characteristic of RO membranes. The dominant market on OR membranes is based on polymer membranes that are created from oil-based materials. Even when ceramic materials are also used in water filtration the RO polymer membranes are dominant in many separation processes not only limited to desalination for drinking water production. Our approach is risky but if that works the low price for those membranes will ensure a market spot for off-grid single households and small communities in need of affordable drinking water production alternative. The low production cost and readily available raw materials together with the moderate production cost base of our initial estimations will ensure a good position in the EU market for off-grid drinking water supply. Estimations for the potential customers alone in Europe goes to 70 million potential users according to some estimations.

The project is a cooperation between Vatteninfo Sverige AB, Arcadia AB (two water related companies with main activity on small-scale decentralize water systems) and Campus Roslagen AB through Vattencentrum to test a very promising and risky idea to develop composite membranes based on two nature-based materials, clay and nanocellulose, with the intention to obtain a cheap solution to substitute conventional RO membranes for small-scale drinking water production units characteristic of individual households or small communities with decentralized water production not connected to municipality services.

 

Reference number: 2022-00677

Project coordinator: Campus Roslagen AB

Project leader: Alfredo Gonzalez Perez – alfredo.gonzalez@campusroslagen.se

Budget: 342 500 SEK

Start date – End sate: 15-05-2022  —  15-11-2022

Web: https://www.researchgate.net/project/Bio-based-composite-filters-for-small-scale-water-purification-units-VINNOVA-Project-2022-00677

Besök projektet

Transformative capacity in energy, food, and water (TANGO-W)

TANGO-W is an applied research project that uses Urban Transformative Capacities (UTC) at the interface of the food-energy-water nexus to tackle challenges associated with climate change and to encourage sustainable urban development.

Besök projektet

Urban Loop

Cirkulär ekonomi och vattenåteranvändning för integrerat jordbruk i urbana byggnader. Projektet pågår från september 2021 till februari 2023 och finansieras av Svenska Institutet.

 

Urban Loop utforskar möjligheterna till Byggnadsintegrerat jordbruk

Syftet med URBAN LOOP är att bygga ett större nätverk av proffs och intressenter för att arbeta med ByggnadsIntegrerat jordbruk (BIA), för att höja stadsmiljöns anpassningsförmåga och tillgång till livsmedel samt för att minska jordbrukets miljöpåverkan.

 

Ökad kunskap för cirkulära jordbruksmetoder i urbana byggnader

Inom ramen för projektet arrangeras tekniska besök och workshops, samt en internationell workshop. Ambitionen är att genom det internationella samarbetet uppnå ökad kunskap inom cirkulära jordbruksmetoder och i hur dessa kan integreras i urbana byggnader. Under projektets gång kommer vi att identifiera lämpliga byggnader (industriella, offentliga och  privata) att använda som pilotprojekt i framtida projektapplikationer.

 

Ett internationellt samarbete

Urban Loop är ett samarbete mellan flera aktörer i Sverige, i Estland, Litauen och Polen, total projekt budget är 474.950 sek. Det grän- och branschöverskridande samarbetet strävar till att sammanföra den kunskap som finns inom byggnadsintegrerad odling. Projektet kommer även att granska möjligheterna till att integrera de olika cirkulära jordbruksmetoderna i de olika länderna. Inledningsvis handlar arbetet till stor del om ett kommunikativt samarbete mellan de olika projektparterna. I steg två ska projektresultaten kommuniceras till externa intressenter och slutanvändare som till exempel kommunala planerare, fastighetsägare, akademiker, teknikleverantörer och bostadsrättsföreningar.

 

Förväntade projektresultat

Projektet kommer att vara ett viktigt steg på vägen mot en strategi för att förbättra stadsodling och för en större integration av jordbruksmetoder i byggnader. Projektresultaten kan utbilda allmänheten i fördjupade miljöutmaningarna kopplade till livsmedelsproduktion i Östersjöområdet samt i hur man kan anpassa oss till denna tid av klimatförändring. Projektet strävar till att öka samarbetet och överbrygga klyftan mellan akademia, civilsamhället och kommuner avseende urban odling.

 

Kontakt: Donatella Acquaviva, donatella.acquaviva@campusroslagen.se, 0176286125

 

Besök projektet

COASTAL

Integrationsplatform för Land- och havsplanering

Mot 2050: Road maps för Land- och Havssynergier – Ökad ekonomisk utveckling parallellt med minskad miljöpåverkan

Genom kombinerad lokalt förankrad kunskap och vetenskaplig expertis i en medskapandeprocess, åtar sig aktörer och intressenter att utveckla företagande och politiska lösningar genom ett förbättrat kust- och landsbygdssammarbete. Detta uppnås genom att problem identifieras och evidensbaserade så kallade Business road maps skapas tillsammans med politiska lösningar fokuserat på ekonomisk tillväxt, marin rumslig planering samt miljöskydd och kustnära vattenkvalitet.

Multi-Actor Labs (MALs) är plattformar för samarbete i projektet där experter, ekonomiska verksamhetsutövare och förvaltningar samarbetar för att definiera olika möjligheter och synergier för kombinerad landsbygds och kustnära utveckling. MAL fokuserar på sex olika kustnära regioner med olika förutsättningar, utmaningar och möjligheter: Belgiska kustzonen, Syd-västra Messina, Norrström & Östersjön, Charentes avrinningsområde, Donaus avrinningsområde och utlopp samt Mar Menor-lagunen.

MAL-deltagarna kommer vidare att: a) identifiera relevanta ekonomiska, sociala och miljömässiga processer vilka är relevanta och har betydelse för samverkan mellan hav och land, b) identifiera hinder och möjligheter för ekonomisk och administrativ synergi mellan kustzon och inland, c) både på politisk nivå och för företagsverksamheter föreslå lösningar kopplade till identifierade problem.

Resultaten från MAL kommer att användas i ett system-dynamisk angreppssätt för att identifiera stödjande långsiktiga strategier för att förbättra regional utveckling, rumslig planering samt kust-landsbygdssynergier. Återkoppling från deltagarna i MAL ger även möjligheter till förbättringar i en andra del av projektet.

Projektets förväntade utfall:

  • Fördjupad förståelse av de medellånga och långsiktiga effekterna av kust-landsbygdssynergier och relaterade systemövergångar
  • Evidens-baserade företagskartor och policylösningar med relevanta indikatorer
  • En online-plattform för kunskapsutbyte mellan kust och landsbygd
  • Verktyg, exempel och övningar som visar på mervärdet av kust-landsbygdssynergier

 

Startdatum:01.05.2018
Slutdatum:30.04.2022
Budget:€ 4,999,943.75
Finansierande program:H2020-RUR-02-2017
Projektets hemsida:http://www.h2020-coastal.eu
COASTAL Plattform för kunskapsutbyte:http://www.coastal-xchange.eu
Besök projektet

Etablering av forskningsplattform

Vi etablerar en forskningsplattform för att bidra till att lösa Norrtälje kommuns utmaningar inom vattensektorn.

Norrtälje kommun har ett brett utbud av utmaningar vad gäller vatten, med flera frågor som brist på vatten och brunnar med kvalitetsproblem och näringsläckage till Östersjön från enskilda avlopp och jordbruk. Norrtälje har den största andelen enskilda avlopp av alla Sveriges kommuner. Norrtälje kommun beräknas ha omkring 33,000 enskilda avlopp, med god marginal flest i landet. Dessutom medför den pågående omvandlingen av fritidshusområden till permanent boenden ett stort behov av att kunna strategisk planera för än större påfrestningar på vattenresurser och recipienter.

Forskningsplattformen kommer att etableras genom att knyta kontakt till universitet och högskolor som ska kunna förlägga forskning och utbildning på campusområdet. Huvudsakligen kommer forskningsprojekt att handla om småskalig dricks- och avloppsvattenteknik samt strategiska samhällsfrågor kopplade till dessa, t.ex. vattenbrist och föroreningar från enskilda avlopp samt samhällsplanering i områden vid kusten och i Skärgården.

Norrtälje kommun har en strategiskt mycket bra placering mellan Stockholm, Uppsala, Åland och Finland samtidigt som man som glesbygds- och skärgårdskommun är en utmärkt plats för fältstudier, särskilt med tanke på utmaningarna.

Besök projektet

Genomförda

Restaurering av Hållviks våtmark

Under våren 2020 till våren 2021 restaurerades Hållviks våtmark, ett område på knappt 30 ha i skogarna norr om Edsbro i Norrtälje kommun.

Projektmedel (LONA) söktes av Norrtälje kommun (projektägare) på initiativ av bland andra LEVA-samordnare och Roslagens ornitologiska förening genom Kristoffer Stighäll. Projektet finansierades av LONA (234 000 SEK) och Holmen Skog (26 000 SEK). Projektet genomfördes mellan april 2020 och juni 2021. Projektet var från början ett förprojekteringsprojekt (LONA, diarienummer 501-57023-2019) men ändrades under hösten 2020 till ett genomförandeprojekt.

Det aktuella våtmarksområdet är knappt 30 ha stort och bestod av några områden med ung granskog, ett större område med vuxen granskog och till störst del torvmark med få lövträd samt en mindre sjö – Hållviksjön. Området dikades ut sent 1800-tal och nyttjades som slåttermarker, troligen fram till 1950-talet. Marken ägs idag till störst del av Holmen Skog och ett mindre område ägs av Naturvårdsverket och är idag naturreservat. Återställningen till våtmark har diskuterats under en längre tid.

Våtmarken konstruerades genom höja vattennivån med ett dämme samt anläggning en fiskvandringsväg för att möjliggöra för fisk och andra svagsimmande arter att ta sig uppstöms.

En utförligare beskrivning av projektets genomförande och resultat kan läsas i slutrapporten Projektbeskrivning Hållvik slutversion

 

 

 

 

 

 

Besök projektet

Uppföljning och utvärdering av reningsteknik för enskilda brunnar

Projektet genomfördes under 2021-2022 av Ecoloop AB och Utvecklingscentrum för Vatten, Campus Roslagen AB i samarbete med Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge kommuner.. Projektet delfinansierades av Länsstyrelsen i Stockholms län “Stöd för säkrad dricksvattentillgång”.

 

Sammanfattning av projektet

Över 10% av Sveriges befolkning förlitar sig på enskilda brunnar för sitt dricksvatten. Det är brunnsägarnas ansvar att säkerställa tillgång och kvalitet i den egna brunnen, men det finns flera utmaningar kopplade till detta som har att göra med en bredare utveckling som kan påverka både tillgång och kvalitet, nämligen klimatförändringar och det befolkningstryck som sker i och med utflyttning och permanentning av fritidshusområden bland annat i skärgårdsmiljön runt Stockholm. Dricksvatten är en grundläggande del av människors hälsa, men i bergborrade brunnar kan naturligt höga halter av uran, arsenik och bly förekomma, vilka alla har negativa hälsoeffekter. Dessa parametrar valdes därför ut som fokus för detta projekt.

Det finns flera filtertekniker tillgängliga på marknaden ämnade åt enskilda brunnar. Däremot är denna marknad i stort sett oreglerad och det finns till exempel ingen oberoende tillsyn av funktion. Målet för detta projekt var att undersöka de utmaningar som enskilda brunnsägare möter i valet av reningsteknik för det egna vattnet. Därför valdes fem brunnar ut som hade höga halter av uran eller bly. Offerter togs in utifrån vattenanalyserna av det enskilda vattnet och installerades och sattes i drift. Efter några veckors drift togs uppföljande analyser för att säkerställa funktionen av reningstekniken. Flera utmaningar uppdagades i denna del av projektet, bland annat kunde det gå ut stora mängder vatten vid installation och drift innan reningstekniken fungerade felfritt eller oönskad lukt och smak var borta. Instruktioner och manualer som skickades med tekniken var ibland svåra att förstå eller ofullständiga.

Intervjuer med enskilda brunnsägare liksom teknikleverantörer genomfördes. Dessa belyste att det finns ett stort behov av kunskap och information riktad både till enskilda, kommuner som jobbar med frågan och hantverkare som kommer i kontakt med enskildas vattenförsörjning. Oberoende rådgivning efterfrågades av både enskilda brunnsägare och teknikleverantörer. Det lyftes också fram vikten av att enskilda informerar sig vid köp av hus med enskilt vatten. Enbart omkring en fjärdedel av tillfrågade brunnsägare följer Livsmedelsverkets rekommendationer och analyserar sitt vatten vart tredje år.

Projektet visade på flera lärdomar och utmaningar kopplade till vattenkvalitet och rening. Flera undersökningar av reningsteknikers funktion i fält skulle behövas för att kunna dra slutsatser kring hur väl småskaliga tekniker fungerar överlag. Vattenkvalitet varierar med säsong, tillgång på vatten, belastning med mera och reningsteknikers funktion över tid skulle därmed också variera, vilket påkallar mätning och uppföljning över tid. Däremot kunde projektet påvisa att testade reningstekniker inte uppfyllde utlovad reningsgrad, och kan leda till en ökad vattenförbrukning. Huvudsakliga rekommendationer utifrån detta projekt är att 1) myndigheter bör satsa på rådgivning och information rörande lokala grundvattenförhållanden (tillgång och kvalitet) för enskilda brunnsägare; 2) att kommuner utreder hur man ska hantera tillgång och kvalitet av enskilt vatten på sikt, med tanke på klimatförändringar, ökat befolkningstryck och en ökad permanentning i fritidshus; 3) att man genomför fler systematiska studier av reningsteknikers funktion och avfallshantering över tid.

Projektets slutrapport kan läsas här:

Besök projektet

Utvärdering av reningsteknik för att säkerställa dricksvattenkvalitet av enskilt dricksvatten

Med stöd från Havs- och vattenmyndigheten via Länsstyrelsen utförs testning och utvärdering av vanligt förekommande reningstekniker för att säkerställa dricksvattenkvalitet från enskilda brunnar.

Sammanfattning av projektet

I Sverige finns 1,2 miljoner människor där det egna brunnsvattnet är den huvudsakliga dricksvattenkällan. En del  av brunnarnas vatten är tjänligt med anmärkning, medan 20% är direkt otjänligt. Den naturliga geologin är en särskild utmaning bland Stockholms läns kust- och skärgårdskommuner där höga halter av hälsofarliga ämnen som uran, bly och arsenik förekommer.

Standardiserade tester eller certifiering av reningstekniker för enskilda vatten saknas i Sverige. Det saknas också i dagsläget grundläggande kunskap och jämförande studier om reningstekniker som är ämnade för rening av vatten från enskilda brunnar. Stora kunskapsluckor finns angående deras lämplighet för besvärliga och hälsofarliga vattenkvalitetsproblem som höga halter av uran, bly och arsenik.

Detta är en stor utmaning för brunnsägare som har svårt att veta vilken teknik de bör välja. Likaså är det inte möjligt för kommuner och va-rådgivare att ge bra råd angående lämpliga tekniker som passar de naturliga vattenförhållandena i brunnarna.

Att systematiskt kunna testa och jämföra olika reningstekniker är en viktig förutsättning för att säkerställa en tryggad tillgång på dricksvatten av en god kvalitet.

Syfte och mål med projektet

Projektets syfte är att utvärdera några vanligt förekommande reningstekniker i fält för att utveckla en metod runt jämförande tekniktester. Därutöver börja att dokumentera och samla erfarenhet kring vanliga tekniker samt att bjuda in till workshop för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte med kommuner, forskare, brunnsägare med flera. Projektet planerar också att beskriva utmaningar och möjligheter relaterade till reningseffektivitet, kostnader och användarperspektiv.

Målet är att göra ett första urval av 25–50 enskilda brunnar med kända kvalitetsproblem kopplat till bly, uran och arsenik i kommunerna Norrtälje, Österåker, Värmdö och Haninge. Utifrån detta första urval väljs upp till 6 brunnar ut som värdar för test av vanligt förekommande reningstekniker för respektive parameter.

 

Projektet genomförs i samarbete med Ecoloop och kommunerna Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge samt forskare på KTH och finansieras av Stockholms länsstyrelse genom anslaget “Stöd för säkrad dricksvatten tillgång”. I projektet ingår också ett examensarbete kopplat till Uppsala Universitet.

Enkäten ”Vattenkvalitet i enskilda brunnar” ingår som underlag i projektet. Är du brunnsägare och har ett par minuter över? Delta gärna i enkäten här.

 

För ytterligare information om projektet, kontakta:

Amelia Morey Strömberg, projektledare UCV || amelia.stromberg@campusroslagen.se || 0176- 28 61 17

Helfrid Schulte-Herbruggen, projektledare Ecoloop AB || helfrid.schulte-herbruggen@ecoloop.se || 070- 373 51 96

Besök projektet

Vattenvård i Norrtälje, Vallentuna och Österåker

Vill du anlägga eller restaurera en våtmark?

Du som äger eller förvaltar skog eller jordbruksmark och har idéer kring och intresse av anläggning eller restaurering våtmarker är välkommen att höra av dig till oss för att få stöd i ditt pågående eller framtida projekt.

Vi ger även stöd i ditt arbete med andra åtgärder i jordbrukslandskapet såsom strukturkalkning och tvåstegsdiken samt åtgärder inom hästnäringen.

 

Våtmarker även i skog

Skogsvåtmarker är något vi märkt ett ökat intresse för, en åtgärd som kan ge positiva effekter på vattenhushållning, vattenrening och biologisk mångfald och som med rätt förutsättningar kan anläggas med relativt enkla medel.

 

Vad kan vi göra?

Genom våra åtgärdssamordnare och Havs- och Vattenmyndighetens satsning LEVA – Lokalt Engagemang för Vatten, erbjuder vi hjälp när det gäller projektidéer, ansökan om ekonomiskt stöd, samordning och kontakt mellan markägare, organisationer, kommun samt rådgivare.

Våra åtgärdssamordnare finns tillgängliga kostnadsfritt för dig som verkar i Norrtälje, Vallentuna och Österåkers kommuner.

 

Ett platsbesök är en bra start

Kontakta gärna oss om du vill veta mer:

 

Jonathan Alm

jonathan.alm@campusroslagen.se

0176 – 28 61 23

 

 

 

Rasmus Thunell 

rasmus.thunell@campusroslagen.se

0176 – 28 61 22

 

 

 

Besök projektet

TRANSWATER

Vattenresiliens i kustnära omvandlingsområden: Kollaborativt lärande för åtgärder

Likt många andra områden i den svenska skärgården mångdubblas invånarantalet i Norrtälje under sommaren. En stor del av dessa besökare är fritidsboende samtidigt som många fritidshus också omvandlas till permanentbostäder.

Tillgången till och kvaliteten av dricksvatten i fritidshusområden är redan idag en utmaning, särskilt under sommaren, vilket förvärrats ytterligare under de senaste åren på grund av minskad nederbörd. Liknande problem finns i grannkommunerna och i liknande kustnära omvanlingsområden i Östersjöregionen. UCV har tidigare deltagit tillsammans med ’Urban Water Management’ (för närvarande en del av RISE) i SI-projektet SWESTRA där vattenutmaningar i övergångsområden i Sverige och Estland jämfördes.

Med tanke på att vattenutmaningarna ökat allvarligt under de senaste åren och utifrån UCVs egna erfarenheter i detta avseende, utgår detta projekt från kollaborativt lärande gällande problem och möjligheter relaterade till vattenresiliens i kustnära omvandlingsområden i Östersjöregionen. Projektet syftar till att skapa gränsöverskridande partnerskap i frågan i Sverige (Norrtälje kommun) och liknande områden i Polen och Estland för att ”samskapa” kunskap och integrerade lösningar för vattenresiliens. Med UCV från Sverige som ledande partner består projektets partnerskap av olika slags aktörer som representerar ett sektorövergripande styrningsperspektiv på flera nivåer. Partnerna från Lettland inkluderar University of Lettland, Carnikava kommun och NGO Green Liberty. Från Polen är två icke-statliga organisationer: K2 Solutions Development Foundation & Tourism Association ’Northern Kaszubia’ involverade.

Projektet kommer först att utveckla landsvisa nätverk av sektorsövergripande intressenter och fler nivåer i de tre partnerländerna; följt av samskapande av landsvis kunskap om naturen, orsakerna och lösningarna för de angivna vattenutmaningarna genom intressentverkstäder; och slutligen utveckla regionbaserad gemensam kunskap och rekommendationer för att bygga vattenmotståndskraft i övergångskustområdena i BSR.

Med finansiering från Svenska institutet

Kontakt:

Nandita Singh || nandita.singh@campusroslagen.se || 0176-28 61 26

 

Besök projektet

Akvaponi i Roslagen

Projektet kommer genom kunskapshöjande insatser samt med stöd från Jordbruksverket, LEADER Stockholmsbygd sprida kunskap och öka intresset för Akvaponik (recirkulerande system som odlar fisk på land i kombination med grödor).

Målet är att fler företag och andra aktörer på landsbygden (ekonomiska föreningar, bygdebolag o dyl.) skall ta till sig idén om att odla i slutet system, för att ges möjlighet att växa, diversifiera sin näring, bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle som inte gör åverkan på miljön samt odling för eget bruk. Projektet vill även ge barn och unga möjlighet att lära sig mer om kretslopp, vattnet som resurs och hur man framställer livsmedel på ett hållbart sätt. Detta då man bör så ett frö tidigt genom att ge kunskap för att skapa en långsiktig hållbarhet. Vi vill uppmuntra fler företag att ta del av nya lösningar och innovativa sätt för att öka lönsamheten som samtidigt värnar om vår miljö. Detta med hjälp av demoanläggningen, men också genom att få ta del av aktuell forskning och resultat på området för att bygga på sin kunskapsbank gällande nya tekniker med mera.

Vi vill även sprida kunskapen till de som idag odlar för eget bruk sommarhalvåret till att skapa intresse för att skapa egna året-runt odlingar inomhus och därigenom öka mängden lokalproducerad mat. Genom att behovsinventera kunskaper avser vi skapa ett underlag för framtida utbildningsinsatser som matchar de behov som marknaden efterfrågar.

Projektets syfte är att höja kunskapsnivån om och öka intresset för cirkulära flöden inom matproduktion hos olika intressenter i främst Norrtälje kommun. Företag skall inspireras till att ev. diversifiera och investera i en akvaponianläggning med ökad lönsamhet och konkurrenskraft som följd. Även privatpersoner, gemensamhetsföreningar etc. skall få ökad förståelse och verktyg för att starta/utveckla odlingar för eget bruk.

 

Tidigare events och tillhörande dokument/presentationer:

(Klicka på respektive länk för att hämta pdf-versioner)

 

2020-11-11: Grundläggande kriterier för att designa ett akvaponiskt system

Inspelning av webinarium på vår Youtube:

Power point tillhörande webinariet: Björn Oliviusson, Svensk aquaponik

 

2020-09-21: ”Industrial aquaponics” webinar

Inspelning av webinarium på vår Youtube: Industrial aquaponics with Andrea Gambardella (engelska)

 

2019-12-05: Kick-off workshop för Akvaponi i Roslagen

Förläsning 1: Donatella Acquaviva – Introduktion till WS & Akvaponi i Roslagen

Förläsning 2: Björn Oliviusson (Ej tillgänglig för nedladdning pga upphovsrätt)

Förläsning 3: Torbjörn Frisö, Gröna Solberga

Förläsning 4: Jonathan Alm, Demoanläggning Vattencentrum

 

För mer information om projektet kontakta:

Anna-Karin Hogeland || anna-karin.hogeland@campusroslagen.se || 0176-28 61 12

Donatella Acquaviva  || donatella.acquaviva@campusroslagen.se ||0176-28 61 25

Vid frågor angående studiebesök för skolor och förskolor kontakta:

Malin Asplund || malin.asplund@campusroslagen.se || 0176-28 61 10

I projektet använder vi oss av demoanläggningen som vi byggt med finansiering av Roslagens Sparbanks Stiftelser.

 

 

Besök projektet

Bildande av vattenvårdssamverkan i Norrtälje kommun

Med stöd från Jordbruksverket påbörjades under 2018 arbetet med projektet Bildande av vattenvårdssamverkan - ett samarbete mellan Norrtälje Naturcentrum och Utvecklingscentrum för vatten. Projektet kommer att pågå fram till våren 2020.

Bristen på initiativ och åtgärder för förbättrande vattenkvalité är stor i Norrtälje kommun. Dessvärre är behovet av åtgärder lika stort. Vår bedömning är att det enda effektiva sättet att komma tillrätta med dessa problem är att samla alla berörda aktörer. De behöver själva komma till tals, dela andras perspektiv och bidra med engagemang och kunskap i gemensamma ansträngningar.

Norrtälje Naturcentrum och Utvecklingscentrum för Vatten utgår ifrån deltagandeprocesser där alla berörda aktörer kan vara med och forma samverkan. Projektet omfattar en teknisk del som syftar till att på ett pedagogiskt sätt sammanfatta framför allt vilka vattenvårdande åtgärder som utförts status i våra vatten samt status för våra vatten.

I kommunikationsdelen samlar vi projektets aktörer i aktörsgrupper. Deltagande aktörer ges möjlighet att dela med sig av sina tankar och upplevelser av frågor som rör vattenvård och samverkan kring densamma.

För frågor, kontakta Rasmus Thunell (Utvecklingscentrum för Vatten), 0176 – 28 61 22 eller  Tobias Nilsson (Norrtälje Naturcentrum), 0709-99 63 25

Besök projektet

RETROUT – Hållbar öringfisketurism i Östersjöregionen

RETROUT är ett ’Blue Growth’ projekt som finansieras av EU-INTERREG Baltic Sea Region Programme och Roslagens Sparbanks Stiftelser.

RETROUT är ett ’Blue Growth’ projekt finansierat av EU-INTERREG Baltic Sea Region Programme och Roslagens Sparbanks Stiftelser. Projektet har som huvudmål att förbättra potentialen för kustfisketurism i Östersjön genom förbättrad ekologisk hälsa i vattendrag, stärkta styrning för fisketurismen och utveckling av fisketurismindustrin. Nandita Singh, docent från KTH och nu anställd som projektledare på UCV, har ansvar för ett delprojekt som kommer att undersöka orsakerna till problemen genom att jämföra lyckade och misslyckade restaureringsprojekt. Misslyckade projekt är sådana som aldrig genomfördes, inte hade avsedd effekt eller hade låg kostnadseffektivitet. I varje projekt insamlas data om den ekologiska effekten av installerade fiskvägar, kostnader, byggtid, juridiska processer och andra svårigheter. I ett senare skede kommer sakägare och involverade myndigheter att intervjuas. Genom att jämföra dessa data mellan lyckade och misslyckade projekt kommer vi att kunna föreslå metodik och tillvägagångssätt för framtida restaureringsprojekt. Resultaten från den jämförande studien kommer att testas i pilotprojekt i Sverige, Estland, Lettland och Polen. Processen kommer att analyseras med avseende på samma variabler som i den jämförande studien. De kombinerade resultaten från jämförelsestudien och pilotprojekten sammanfattas och resulterar i en verktygslåda för restaurering av vattendrag med rekommendationer om ”Best Practice”. I Norrtälje kommer resultatet av denna del av projektet att tillämpas på Skeboån för att förbättra öringsbeståndet. Därefter kommer projektet att förbättra Norrtälje kommuns potential för hållbar fisketurism genom att stödja lokala aktörer som utbildar fiskeguider och utvecklar fisketurism. De sammanlagda resultaten från den jämförande studien och pilotprojekten kommer att sammanfattas och slutligen bidra till ”Baltic Toolbox” med rekommendationer om ”Best Practice” för restaurering av vattendrag. Projektet pågår från 2018–2020 och leds av Stockholms Länsstyrelse, med Sverige, Lettland, Litauen, Polen, Estland och Finland som partners. Total projektbudget är 3,6 miljoner Euro.

Uppdatering Mars 2021:

Retrout-projektet avslutas i mars 2021, i och med detta organiserades den slutliga konferensen för projektet den 17 februari 2021. Konferensen hölls digitalt på grund av den pågående pandemin i världen. Konferensen anordnades på engelska.

Under konferensens hade Retrout-filmen ”Blue Change” premiär som visar arbetet med, och resultatet av Retrout-projektet i Östersjöregionen. Filmen innehöll några exempel på restaureringsprojekt från olika länder som ingår i Retrout-projektet. Filmen visade den positiva effekten av vattendragsrestaurering för öring och hur restaurering och hållbar förvaltning av denna ekosystemtjänst kan leda till ”blå tillväxt”.

Detta följdes av flera presentationer från olika talare om intressanta teman. Keynote-tal om Östersjö-havsöringens status, restaurering av vattendag – förr och nu, och framtiden för turismen presenterades som bakgrund. Resultaten av projektet presenterades, inklusive studien om tidigare flodrestaureringsprojekt i Östersjöregionen som samordnades av UCV. Utöver detta presenterades resultaten från flera demonstrationsrestaureringsprojekt som organiserades i partnerländerna, inklusive Sverige. Ett av vattendragen i Sverige är Skeboån. Svårigheter och lösningar som olika projekt har stött på under de olika vattendragsåterställningarna presenterades. Utvecklingen av Östersjön som ett hållbart fisketurismmål och det ekonomiska värdet av fisketurism för den lokala ekonomin presenterades och vi introducerades för det dagliga arbetet med fiskeguider i alla fem partnerländer.

Resultaten av studien om tidigare restaureringsprojekt för vattendrag i Östersjöregionen som samordnades av UCV kommer snart att publiceras som en RETROUT-rapport. Slutsatserna från denna studie och de samlade erfarenheterna från de olika demonstrationsåterställningsprojekten inom Retrout-projektet har sammanfattats i en uppsättning av bästa metoder och riktlinjer för vattendragsåterställning som snart kommer att publiceras som en HELCOM-rapport. Dessa riktlinjer kommer att fungera som en grund för framtida restaureringsprojekt och förbättra effekten och underlätta processen för framtida restaureringar.

Inspelningen av den sista konferensen och till filmen ”Blue Change” är tillgänglig från länkarna nedan:

Final Conference recording

The movie – Blue change

 

Kontakt:

Projektledare och kontaktperson hos oss är Nandita Singh, nandita.singh@campusroslagen.se

 

RETROUT is a ’Blue Growth’ project funded by the EU-INTERREG Baltic Sea Region Program and Roslagens Sparbank Foundation. The main objective of the project is to improve the potential for coastal fishing tourism in the Baltic Sea Region through improved ecological health of the rivers, strengthened governance for fishing tourism and the development of the fishing industry. Nandita Singh, a docent from KTH and currently employed as a project leader at UCV, is responsible for a sub-project within RETROUT, which will investigate the causes of the problems by comparing successful and failed river restoration projects. Failed projects are those that were never implemented, did not have the intended effect or had low cost-effectiveness. In each project data is gathered about the ecological effect of installed fishing routes, costs, construction time, legal processes and other difficulties. In a communication study, business owners and involved authorities will be interviewed. By comparing these data between successful and failed projects we will be able to propose methods and procedures for future restoration projects. The results of the comparative study will be tested in pilot projects in Sweden, Estonia, Latvia and Poland. In Norrtälje, the result of this part of the project will be applied to Skeboån to improve the trout stock. Then, the project will improve Norrtälje Municipality’s potential for sustainable fishing tourism by supporting local actors training fishing guides and developing fishing tourism offers. The combined results from the comparative study and the pilot projects will be summarized and finally contribute to the ‘Baltic toolbox’ that will contain  recommendations on ”Best Practice” for river restoration. The project will run from 2018-2020 and led by the Stockholm County Administrative Board, with Sweden, Latvia, Lithuania, Poland, Estonia and Finland as partners. The total project budget is 3.6 million Euro.

 

Update mars 2021:

The Retrout project is drawing to a close in March 2021, and in this context, the Final Conference of the project 2021 was organized on February 17th as a digital event due to the ongoing pandemic in the world. The conference was organized in English.

During the opening of the conference the Retrout movie “Blue Change” was premiered, showing the work and result of the Retrout-project in the Baltic sea region. The movie included a few examples of restoration projects from the different countries included in the Retrout project. The movie showed the positive effect of river restoration for the recruitment of trout and how restoration and sustainable management of this ecosystem service could lead to “blue growth”.

This was followed by several presentations from different speakers on interesting themes. Keynote speeches about the status of the Baltic Sea Sea trout, river restoration – past and present, and the future of tourism were presented as a background. The results of the project that were presented included the study on past river restoration projects in the Baltic Sea Region that was coordinated by UCV. Also, outcomes of the several demonstration restoration projects that were organized in the partner countries including Sweden. One of the rivers in Sweden is Skeboån. Hardships and solutions that different projects have encountered during the different river restorations were presented. The development of Baltic Sea as a sustainable fishing tourism destination and the economic value of fishing tourism for the local economy was presented and we were introduced to the daily work of fishing guides in all five partner countries.

The outcomes of the study on past river restoration projects in the Baltic Sea Region that was coordinated by UCV will be soon published as a RETROUT report. The conclusions from this study and the accumulated experiences from the different demonstration restoration projects under Retrout project have been summarised in a set of best practices and guidelines for river restoration that will be soon published as a HELCOM report. These guidelines will work as a foundation for future restoration projects and enhance the effect and facilitate the process of future restorations.

The recording of the final conference and to the movie “Blue Change” are accessible from the links below:

Final Conference recording

The movie – Blue change

 

Contact:

Project leader and contact person is Nandita Singh, nandita.singh@campusroslagen.se

Besök projektet

BATSECO BOAT

BATSECO-BOAT: An upgrade in the sewage collecting service in the Central Baltic region

In the last three years BATSECO-Boat has worked for a cleaner Baltic sea.

BATSECO-BOAT (Best Available Technology of SEwage COllecting technologies for BOAT tourism) resulted in a total of 11 new pump-out stations in Sweden, Finland and Estonia and 9 renewed stations in the Finnish archipelago. The new pump-out stations were distributed in this way: 2 in Sweden, 4 in Estonia and 5 in Finland. The purchasing process has been supported by the investigations conducted under the implementation WP. These included policy and economic analyses, technological assessment, a traffic flow model and chemical analyses of boats wastewater.

UCV-Campus Roslagen has conducted the investigation of existing and innovative technical solutions and Norrtälje municipality has bought two new floating stations in the ports of Ellan and Stora Högskär.

The project team presented the results in a final event organized online on the 17th of February. In this post we publish the presentations from the day.

BATSECO-BOAT was coordinated by the University of Turku (Finland) and the partners were Keep the Archipelago Tidy (Finland), Ecoloop (Sweden), Campus Roslagen (Sweden), Norrtälje municipality (Sweden), Keep the Estonian Sea tidy (Estonia) and Viimsi municipality (Estonia). The Swedish Transport agency has been a reference partner in the project. The project was funded by the EU-program Interreg Central Baltic, for a total budget of 1,48 million euros, of which 1,14 million euros was support from the Central Baltic program.

All the project publications are available here.

 

Besök projektet

Smittskydd i Vattenskydd

Projektet ”Beslutsstöd vid hantering av risk för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten till människor och djur” syfte är att förbättra samhällets förmåga att hantera och minska risker för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten (zoonoser är smittämnen som på ett naturligt sätt kan spridas mellan människor och djur).

Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt är projektägare och Myndigheten för Samhällskydd är finansiär. Projektet består av tre delprojekt och löper från 2014 till 2018. Utvecklingscentrum för Vatten deltar i delprojekt 3, där ett praktiskt tillämpbart beslutsstöd rörande hantering av mikrobiologiska risker vid inrättande av vattenskyddsområden och vattenskyddsområdesföreskrifter ska tas fram.

Besök projektet

Uppbyggnad av Mathildalaboratoriet

Projektet har nu gått över till att bli en verksamhet.

Laboratoriet byggdes upp under 2016 med stöd av Roslagens Sparbanksstiftelser och är välutrustat för att analysera dricksvatten, avloppsvatten och dagvatten. Det kommer användas för analyser inom projekten testbädd dricksvatten och testbädd avloppsvatten, och som en del i vår kommande forskningsplattform. Mathildalaboratoriet möjliggör även många framtida projekt och en utvidgning av verksamheten.

Besök projektet

Testbädd dricksvatten

Testbädd dricksvatten är ett VINNOVA-finansierat projekt som leds av Utvecklingscentrum för vatten på Campus Roslagen i Norrtälje. Vi samarbetar med företag som sysslar med småskalig dricksvattenteknik för hushållsändamål samt med myndigheter och akademier.

Många privata fastigheter i Sverige är inte anslutna till den kommunala vattenförsörjningen. Det finns således en marknad för småskalig dricksvattenreningsteknik. Samhällets ökade medvetenhet om dricksvattenkvalitet gör att denna marknad växer. I synnerhet vattenfilter och RO anläggningar används alltmer och idag erbjuder många små företag olika produkter. I Sverige är det däremot fortfarande oreglerad med kvaliteten på dricksvatten för privatbruk (för upp till 50 personer) och juridiska krav behöver utvecklas. Idag ställs det stora krav på husägaren då det i princip upp till denne att kontrollera att sitt vatten är tjänligt.

Idén bakom testbädden är att erbjuda företag möjligheten att testa och utveckla olika småskaliga tekniker för att göra otjänligt vatten drickbart under olika driftsförhållanden. Vi kommer även att kunna testa filtermaterial för sig samt andra material i kontakt med dricksvatten. Målet är att kunna erbjuda en kvalitetscertifiering för effektivitets- och hållbarhetstester.

Vi bygger just nu om ett kommunalt vattenverk i Norrtälje kommun. Vattenverket får vatten via tre brunnar med olika vattenkvalité, det gör att anläggningen erbjuder möjligheten att testa vattenreningsutrustning i en så kallad konstruerad användarmiljö. Därefter kan de flesta mätningar som behövs för dricksvattentester utföras i vårt labb.

Norrtälje Kommun är en mycket lämplig region att etablera testbädden i eftersom kommunen har bland det högsta antalet sommarhus i Sverige. Dessutom, många av dessa hus konverteras till permanent boenden. Testbädden förväntas att vara klar för testprojekt första kvartalet 2019.

Första etappen av projektet: pilotanläggningen SITE 0 på Kaserngatan 11 är färdig och det första filtret har testkörts. Är du intresserad och vill veta mer kring projektet, kontakta Amelia Morey Strömberg via epost amelia.stromberg@campusroslagen.se eller telefon 0176-28 61 17.

Besök projektet

Kompetensutveckling

Vi erbjuder företag och kommuner kompetensutveckling genom t.ex. kurser.

Genom det utvecklas kompetensen för kommuners VA, miljö och plan-avdelningar inom vattenfrågor. Där utvecklas kompetens för kommuners VA, miljö och plan-avdelningar inom vattenfrågor. Kompetensförsörjningen i kommunen säkerställs genom förmedling av examensarbeten, LIA-platser (Yrkeshögskolans Lärande I Arbete) och andra arbeten för studenter erbjuds vilket gör att de kan upptäcka Norrtälje som arbetsplats.