GenomfördaAkvaponi i Roslagen
Projektet kommer genom kunskapshöjande insatser samt med stöd från Jordbruksverket, LEADER Stockholmsbygd sprida kunskap och öka intresset för Akvaponik (recirkulerande system som odlar fisk på land i kombination med grödor).
Målet är att fler företag och andra aktörer på landsbygden (ekonomiska föreningar, bygdebolag o dyl.) skall ta till sig idén om att odla i slutet system, för att ges möjlighet att växa, diversifiera sin näring, bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle som inte gör åverkan på miljön samt odling för eget bruk. Projektet vill även ge barn och unga möjlighet att lära sig mer om kretslopp, vattnet som resurs och hur man framställer livsmedel på ett hållbart sätt. Detta då man bör så ett frö tidigt genom att ge kunskap för att skapa en långsiktig hållbarhet. Vi vill uppmuntra fler företag att ta del av nya lösningar och innovativa sätt för att öka lönsamheten som samtidigt värnar om vår miljö. Detta med hjälp av demoanläggningen, men också genom att få ta del av aktuell forskning och resultat på området för att bygga på sin kunskapsbank gällande nya tekniker med mera.
Vi vill även sprida kunskapen till de som idag odlar för eget bruk sommarhalvåret till att skapa intresse för att skapa egna året-runt odlingar inomhus och därigenom öka mängden lokalproducerad mat. Genom att behovsinventera kunskaper avser vi skapa ett underlag för framtida utbildningsinsatser som matchar de behov som marknaden efterfrågar.
Projektets syfte är att höja kunskapsnivån om och öka intresset för cirkulära flöden inom matproduktion hos olika intressenter i främst Norrtälje kommun. Företag skall inspireras till att ev. diversifiera och investera i en akvaponianläggning med ökad lönsamhet och konkurrenskraft som följd. Även privatpersoner, gemensamhetsföreningar etc. skall få ökad förståelse och verktyg för att starta/utveckla odlingar för eget bruk.
Tidigare events och tillhörande dokument/presentationer:
(Klicka på respektive länk för att hämta pdf-versioner)
2020-11-11: Grundläggande kriterier för att designa ett akvaponiskt system
Inspelning av webinarium på vår Youtube:
Power point tillhörande webinariet: Björn Oliviusson, Svensk aquaponik
2020-09-21: ”Industrial aquaponics” webinar
Inspelning av webinarium på vår Youtube: Industrial aquaponics with Andrea Gambardella (engelska)
2019-12-05: Kick-off workshop för Akvaponi i Roslagen
Förläsning 1: Donatella Acquaviva – Introduktion till WS & Akvaponi i Roslagen
Förläsning 2: Björn Oliviusson (Ej tillgänglig för nedladdning pga upphovsrätt)
Förläsning 3: Torbjörn Frisö, Gröna Solberga
Förläsning 4: Jonathan Alm, Demoanläggning Vattencentrum
För mer information om projektet kontakta:
Anna-Karin Hogeland || anna-karin.hogeland@campusroslagen.se || 0176-28 61 12
Donatella Acquaviva || donatella.acquaviva@campusroslagen.se ||0176-28 61 25
Vid frågor angående studiebesök för skolor och förskolor kontakta:
Malin Asplund || malin.asplund@campusroslagen.se || 0176-28 61 10
I projektet använder vi oss av demoanläggningen som vi byggt med finansiering av Roslagens Sparbanks Stiftelser.
Fler Projekt
Genomförda
TRANSWATER
Vattenresiliens i kustnära omvandlingsområden: Kollaborativt lärande för åtgärder
Likt många andra områden i den svenska skärgården mångdubblas invånarantalet i Norrtälje under sommaren. En stor del av dessa besökare är fritidsboende samtidigt som många fritidshus också omvandlas till permanentbostäder.
Tillgången till och kvaliteten av dricksvatten i fritidshusområden är redan idag en utmaning, särskilt under sommaren, vilket förvärrats ytterligare under de senaste åren på grund av minskad nederbörd. Liknande problem finns i grannkommunerna och i liknande kustnära omvanlingsområden i Östersjöregionen. UCV har tidigare deltagit tillsammans med ’Urban Water Management’ (för närvarande en del av RISE) i SI-projektet SWESTRA där vattenutmaningar i övergångsområden i Sverige och Estland jämfördes.
Med tanke på att vattenutmaningarna ökat allvarligt under de senaste åren och utifrån UCVs egna erfarenheter i detta avseende, utgår detta projekt från kollaborativt lärande gällande problem och möjligheter relaterade till vattenresiliens i kustnära omvandlingsområden i Östersjöregionen. Projektet syftar till att skapa gränsöverskridande partnerskap i frågan i Sverige (Norrtälje kommun) och liknande områden i Polen och Estland för att ”samskapa” kunskap och integrerade lösningar för vattenresiliens. Med UCV från Sverige som ledande partner består projektets partnerskap av olika slags aktörer som representerar ett sektorövergripande styrningsperspektiv på flera nivåer. Partnerna från Lettland inkluderar University of Lettland, Carnikava kommun och NGO Green Liberty. Från Polen är två icke-statliga organisationer: K2 Solutions Development Foundation & Tourism Association ’Northern Kaszubia’ involverade.
Projektet kommer först att utveckla landsvisa nätverk av sektorsövergripande intressenter och fler nivåer i de tre partnerländerna; följt av samskapande av landsvis kunskap om naturen, orsakerna och lösningarna för de angivna vattenutmaningarna genom intressentverkstäder; och slutligen utveckla regionbaserad gemensam kunskap och rekommendationer för att bygga vattenmotståndskraft i övergångskustområdena i BSR.
Med finansiering från Svenska institutet
Kontakt:
Nandita Singh || nandita.singh@campusroslagen.se || 0176-28 61 26
Genomförda
Bildande av vattenvårdssamverkan i Norrtälje kommun
Med stöd från Jordbruksverket påbörjades under 2018 arbetet med projektet Bildande av vattenvårdssamverkan - ett samarbete mellan Norrtälje Naturcentrum och Utvecklingscentrum för vatten. Projektet kommer att pågå fram till våren 2020.
Bristen på initiativ och åtgärder för förbättrande vattenkvalité är stor i Norrtälje kommun. Dessvärre är behovet av åtgärder lika stort. Vår bedömning är att det enda effektiva sättet att komma tillrätta med dessa problem är att samla alla berörda aktörer. De behöver själva komma till tals, dela andras perspektiv och bidra med engagemang och kunskap i gemensamma ansträngningar.
Norrtälje Naturcentrum och Utvecklingscentrum för Vatten utgår ifrån deltagandeprocesser där alla berörda aktörer kan vara med och forma samverkan. Projektet omfattar en teknisk del som syftar till att på ett pedagogiskt sätt sammanfatta framför allt vilka vattenvårdande åtgärder som utförts status i våra vatten samt status för våra vatten.
I kommunikationsdelen samlar vi projektets aktörer i aktörsgrupper. Deltagande aktörer ges möjlighet att dela med sig av sina tankar och upplevelser av frågor som rör vattenvård och samverkan kring densamma.
För frågor, kontakta Rasmus Thunell (Utvecklingscentrum för Vatten), 0176 – 28 61 22 eller Tobias Nilsson (Norrtälje Naturcentrum), 0709-99 63 25
Genomförda
Uppföljning och utvärdering av reningsteknik för enskilda brunnar
Projektet genomfördes under 2021-2022 av Ecoloop AB och Utvecklingscentrum för Vatten, Campus Roslagen AB i samarbete med Österåker, Värmdö, Norrtälje och Haninge kommuner.. Projektet delfinansierades av Länsstyrelsen i Stockholms län “Stöd för säkrad dricksvattentillgång”.
Sammanfattning av projektet
Över 10% av Sveriges befolkning förlitar sig på enskilda brunnar för sitt dricksvatten. Det är brunnsägarnas ansvar att säkerställa tillgång och kvalitet i den egna brunnen, men det finns flera utmaningar kopplade till detta som har att göra med en bredare utveckling som kan påverka både tillgång och kvalitet, nämligen klimatförändringar och det befolkningstryck som sker i och med utflyttning och permanentning av fritidshusområden bland annat i skärgårdsmiljön runt Stockholm. Dricksvatten är en grundläggande del av människors hälsa, men i bergborrade brunnar kan naturligt höga halter av uran, arsenik och bly förekomma, vilka alla har negativa hälsoeffekter. Dessa parametrar valdes därför ut som fokus för detta projekt.
Det finns flera filtertekniker tillgängliga på marknaden ämnade åt enskilda brunnar. Däremot är denna marknad i stort sett oreglerad och det finns till exempel ingen oberoende tillsyn av funktion. Målet för detta projekt var att undersöka de utmaningar som enskilda brunnsägare möter i valet av reningsteknik för det egna vattnet. Därför valdes fem brunnar ut som hade höga halter av uran eller bly. Offerter togs in utifrån vattenanalyserna av det enskilda vattnet och installerades och sattes i drift. Efter några veckors drift togs uppföljande analyser för att säkerställa funktionen av reningstekniken. Flera utmaningar uppdagades i denna del av projektet, bland annat kunde det gå ut stora mängder vatten vid installation och drift innan reningstekniken fungerade felfritt eller oönskad lukt och smak var borta. Instruktioner och manualer som skickades med tekniken var ibland svåra att förstå eller ofullständiga.
Intervjuer med enskilda brunnsägare liksom teknikleverantörer genomfördes. Dessa belyste att det finns ett stort behov av kunskap och information riktad både till enskilda, kommuner som jobbar med frågan och hantverkare som kommer i kontakt med enskildas vattenförsörjning. Oberoende rådgivning efterfrågades av både enskilda brunnsägare och teknikleverantörer. Det lyftes också fram vikten av att enskilda informerar sig vid köp av hus med enskilt vatten. Enbart omkring en fjärdedel av tillfrågade brunnsägare följer Livsmedelsverkets rekommendationer och analyserar sitt vatten vart tredje år.
Projektet visade på flera lärdomar och utmaningar kopplade till vattenkvalitet och rening. Flera undersökningar av reningsteknikers funktion i fält skulle behövas för att kunna dra slutsatser kring hur väl småskaliga tekniker fungerar överlag. Vattenkvalitet varierar med säsong, tillgång på vatten, belastning med mera och reningsteknikers funktion över tid skulle därmed också variera, vilket påkallar mätning och uppföljning över tid. Däremot kunde projektet påvisa att testade reningstekniker inte uppfyllde utlovad reningsgrad, och kan leda till en ökad vattenförbrukning. Huvudsakliga rekommendationer utifrån detta projekt är att 1) myndigheter bör satsa på rådgivning och information rörande lokala grundvattenförhållanden (tillgång och kvalitet) för enskilda brunnsägare; 2) att kommuner utreder hur man ska hantera tillgång och kvalitet av enskilt vatten på sikt, med tanke på klimatförändringar, ökat befolkningstryck och en ökad permanentning i fritidshus; 3) att man genomför fler systematiska studier av reningsteknikers funktion och avfallshantering över tid.
Projektets slutrapport kan läsas här:
Genomförda
BATSECO BOAT
BATSECO-BOAT: An upgrade in the sewage collecting service in the Central Baltic region
In the last three years BATSECO-Boat has worked for a cleaner Baltic sea.
BATSECO-BOAT (Best Available Technology of SEwage COllecting technologies for BOAT tourism) resulted in a total of 11 new pump-out stations in Sweden, Finland and Estonia and 9 renewed stations in the Finnish archipelago. The new pump-out stations were distributed in this way: 2 in Sweden, 4 in Estonia and 5 in Finland. The purchasing process has been supported by the investigations conducted under the implementation WP. These included policy and economic analyses, technological assessment, a traffic flow model and chemical analyses of boats wastewater.
UCV-Campus Roslagen has conducted the investigation of existing and innovative technical solutions and Norrtälje municipality has bought two new floating stations in the ports of Ellan and Stora Högskär.
The project team presented the results in a final event organized online on the 17th of February. In this post we publish the presentations from the day.
BATSECO-BOAT was coordinated by the University of Turku (Finland) and the partners were Keep the Archipelago Tidy (Finland), Ecoloop (Sweden), Campus Roslagen (Sweden), Norrtälje municipality (Sweden), Keep the Estonian Sea tidy (Estonia) and Viimsi municipality (Estonia). The Swedish Transport agency has been a reference partner in the project. The project was funded by the EU-program Interreg Central Baltic, for a total budget of 1,48 million euros, of which 1,14 million euros was support from the Central Baltic program.
All the project publications are available here.