Fler Nyheter

08/06/17 - 11:42

Vi är på VA-bussen i sommar!

I juli månad så tar vår VA-rådgivare Jonathan Alm sig ut till dig istället.

Mellan den 4 och 28 juli kommer Norrtälje kommuns Bygglov och VA-buss att åka runt i kommunen. Vi var med förra året och det blir en favorit i repris i år med. Bussen kommer att stanna på fyra orter, fyra dagar i veckan under hela juli för att ge dig lite extra service i sommar. Vår VA-rådgivare finns med på bussen v.27 och v.30.

Tid och plats

Mellan den 4 och 28 juli finns bussen på plats klockan 10-15 på följande platser:

Tisdagar: Rimbo vid busstorget
Den 4, 11, 18 och 25 juli

Onsdagar: Hallstavik vid köpcentrumet
Den 5, 12, 19 och 26 juli

Torsdagar:  Älmsta vid Ica
Den 6, 13, 20 och 27 juli

Fredagar: Bergshamravägen mitt emot Preem-macken
Den 7, 14, 21 och 28 juli

 

Läs gärna mer på Norrtälje kommuns hemsida.

05/02/18 - 14:12

Utvecklingscentrum för vatten är med och utvecklar avfallshanteringen för fritidsbåtar.

BATSECO-BOAT, ett nytt projekt som finansieras av EU’s Central Baltic program. Det syftar till att förbättra kapacitet och tillgänglighet för latrintömning i småbåtshamnar runt centrala Östersjön. Fokus ligger på att hitta och investera i lösningar för pumpstationer och på digital teknik för att lokalisera och kontrollera tömningsstationer.

Projektet sträcker sig till november 2020 och består av flera partner runt om Östersjön i Sverige, Finland, Åland och Estland. Där deltar vi på Utvecklingscentrum för vatten (verksamhet hos Campus Roslagen AB) och även Norrtälje kommun. Målet med BATSECO-BOAT-projektet är att minska miljöbelastningen i centrala Östersjön genom att investera i bästa tillgängliga teknik för avfallshantering och därigenom skapa bättre serviceanläggningar för fritidsbåtar. Tömning av båtlatrin i havet leder till övergödning och risker att skadliga ämnen når havet. Bättre och bredare avfallsinsamlingstjänster bidrar till att fler använder dem. Då blir det också möjligt att följa upp lagstiftningsförbudet för att släppa ut avloppsvatten i havet.

Att projektet kommer bidra till en bättre havsmiljö instämmer både Kurt Petterson (C) och Sverker Nyman (S) styrelsemedlemmar i Campus Roslagen i. ”Det nya projektet känns som en fortsättning på det tidigare Act 4 my Baltic Sea, som var ett internationellt EU-projekt med målsättning att minska övergödningen i Östersjön. Östersjön har ett problem med övergödning och då är det kul att Norrtälje kommun kan vara med och bidra för att minska näringsbelastningen på Östersjön, speciellt kustområdena. Att både det kommunala bolaget (Campus Roslagen) och Norrtälje kommun är med och jobbar med projektet visar att vi på lokal nivå är med och minskar belastningen på Östersjön. Det är ett viktigt mål nationellt också, att man tar det här initiativet och gör det här lokalt tycker vi i Centerpartier är jättebra. Det innebär ju också att vi tillför resurser till kommunen som kan användas för att minska belastningen” säger Kurt Petterson (medlem i Campus Roslagens styrelse).

”Man kan se den här frågan ur två perspektiv” säger Sverker Nyman. ”Det ena är miljöperspektivet, vi ska helt enkelt inte kasta skiten i sjön. Det är en självklarhet. Det andra är ett utvecklingsperspektiv. Det handlar om att utveckla skärgårdsturismen.”

Utvecklingscentrum Vatten (UCV) har rollen att bedöma situationen ur användarnas synvinkel. Det gäller tillgänglighet och användarvänlighet och att utvärdera bästa tillgängliga teknik på marknaden. Vi kommer också att undersöka potential för innovativ teknik.

 

Kartlägga utvecklingsbehoven och investera i nya stationer

Under det första året kartläggs den nuvarande situationen i hela centrala Östersjöområdet, inklusive skärgårdsområdena i Sverige, Finland och Åland. Estlands kust ingår också. Målet med undersökningen är att identifiera de mest använda rutterna för fritidsbåtar och identifiera platser där avloppsuppsamlingsstationerna kan placeras. BATSECO-BOAT-projektet ska installera nya pumpstationer: två i Norrtälje skärgård i Sverige, två på Åland, två i skärgårdsområdet i Finland och fyra i hamnar på estniska kusten. Tillkommer att 10 befintliga flytande pumpstationer i finska skärgården ska repareras och eventuellt flyttas till andra platser för att bättre uppfylla behoven.

”Det är lite märkligt att det hänt så lite under senare år. Jag ser det här som en möjlighet att äntligen få fart på utvecklingen. Det finns teknik idag med det handlar om att göra den känd och det handlar om att övertala dem som sköter gästhamnar och båtklubbar att bli mer aktiva och verkligen ligga på. Jag efterlyser mer aktivitet från båtklubbarnas sida.” Säger Sverker Nyman, och menar att klubbarna gärna får sparka igång kommunpolitikerna lite.

Nu får seglarföreningar och andra aktörer tillfälle att göra sina röster hörda. Vi startar redan den 22 februari med en workshop för alla olika aktörer som är involverade i processen kring avfallshanteringen (användare, offentlig förvaltning, entreprenörer). Vi vill lyssna på alla dina frågor, observationer och synpunkter i samband med avloppsproblemet.

Projektet leds av Åbo universitet och partners är KAT (Keep the Archipelago Tidy) i Finland, Ecoloop AB, Campus Roslagen AB och Norrtälje kommun i Sverige, Brändö Kommun på Åland och KEST (Keep Estonian Sea Tidy) och Viimsi kommun i Estland. Transportverket ingår som en associerad partner. BATSECO-BOAT-projektet finansieras av EU: s Interreg Central Baltic-program och projektets totala budget är 1,56 miljoner euro.

 

Kontakt
Campus Roslagen AB                                                                                                                      

Donatella Acquaviva
donatella.acquaviva@campusroslagen.se

20/12/18 - 17:46

God Jul & Gott Nytt år!

En Droppe vatten: Nyhetsbrev december 2018

Åren går fortare och fortare, och Utvecklingscentrum för vatten börjar sitt femte år med stora planer för framtiden!

Först av allt god jul och gott nytt år till er alla i vårt nätverk. Vi vill tacka er för allt som vi har fått under åren. Vår vänskapskrets och partnerskrets består idag av politiker, tjänstemän, kollegor, företag och akademiska aktörer och institutioner som har hjälpt oss att växa och har följt oss på vår väg under tiden sedan starten 2014. Fem år som har präglats av stapplande start, små och stora projekt, verksamheter som startades och knoppades av, andra som vi startade men som visade sig inte hålla måttet och till sist en sorts kärna av verksamheter som kommer att vara basen till vår framtid.

Idag huserar vi i ett hus som kallas Vattencentrum Roslagen på Kaserngatan 11 på fina Campus Roslagen. Meningen är att företag, institutioner och organisationer som jobbar med vatten ska hitta sin adress i huset eller i närheten. Vattencentrum Roslagen är en verklig plats med verkliga företag och organisationer som jobbar med vatten. Av en händelse flyttar Norrtälje kommuns VA avdelning till huset precis mitt emot oss.

Idag är UCV den kommunala delen av centret, vi har även Vatteninfo med Expot och Gemva i huset. UCV:s verksamhet har som mål att sprida vattenkunskap och stödja högre kompetens och innovationsnivå. Utifrån vår kommuns unika geografiska läge är vår fokus att skydda Östersjön och kustens och Skärgårdens vattenresurser. Vi består idag av fem olika avdelningar/verksamhetsområden:

1. Strategiska projekt

Donatella Acquaviva, Ms Sc driver eller deltar i olika Interreg projekt inom skilda områden som planering av kust och hav (COASTAL) och båttoalettstationer (BATSECO). Nandita Singh, PH D deltar i ett större Interreg projekt inom hållbar fisketurism (RETROUT). Rasmus Thunell, Ms Sc driver våtmarksprojekt tillsammans med Naturvårdscentrum jämte sin tjänst som projektadministratör. Vårt Vinnovafinansierade projekt Poseidon har fått kommunens innovationspris. Projektet går ut på att bygga en testbädd för certifiering av vattenfilter för hushåll. Målet är att kunna testa och certifiera filter som idag är helt oreglerade. Första testrigg, Site 0 invigdes i november. Projektet drivs av Amelia Morey Strömberg samtidigt som hon är vår verksamhetsansvarig. Andrew Quin som drev vår forskningsplattform och bl.a. avloppsprojektet HADES och informationsprojektet PROGNOS, går vidare till nya marker när han flyttar till Karlstad med familjen. Hades avslutas 2018 och nästa etapp tas över av Jonathan Alm.

2. Mathildalaboratoriet

Ett fullt utrustat laboratorium för vatten och avloppsanalyser där Leonard Scannell regerar och har drivit projektet med ackreditering av laboratoriet tillsammans med Vidar Eriksson Nykänen. Under Vidars föräldraledighet fick Donatella Acquaviva utveckla kvalitetssystemet. Målet är att labbet knoppas av under året för att ge utrymme till flera projekt och verksamheter.

3. Vatten och avloppsrådgivning

En tjänst vi erbjuder alla medborgare i Norrtälje och alla som har fastighet i kommunen. Rådgivningen är gratis och neutral där syftet är att fastighetsägare ska kunna ta beslut om vatten och avlopp baserade på kunskap. Rådgivningen sker i anslutning till vår teknikutställning. Dricksvattenrådgivningen hålls av Amelia Morey Strömberg och avloppsrådgivningen av Jonathan Alm. Under sommaren följer Jonathan med kommunens VA- och bygglovsbuss i sina turer runt om i kommunen.

4. Utbildningar

Vårt mål är att i framtiden kunna kalla oss för Vattenhögskolan. Genom att samla olika utbildningar på olika nivåer och för olika aktörer vill vi bygga ett kluster av kvalificerade kunskapsspridare inom vatten. Idag har vi samarbete med:

  • Luleå Tekniska Universitet som håller en kurs om dagvatten hos oss.
  • Niras som med programmet SUWAS utbildar folk från Sydostasien och Afrika. I höst har vi bland annat haft elever från Laos, Cambodja, Burma, Myamar, Nepal, Bangladesh, Kenya, Uganda, Zambia och Vietnam.
  • Stockholms universitet med besök av ACES-institutionen och elever som är framtida miljöinspektörer.

Vi har tagit emot ex-jobbare från KTH och samarbetar med Högskolan i Gävle för Coop-studenters arbetspraktik. Under året har vi även tagit emot LIA studenter från YH-utbildningar och gymnasiestudenter för sina praktiker och gymnasiearbeten. Även skolor och förskolor kommer till oss och får ta del av kunskap om vatten.

5. KOMMO

 

 

Ett nätverk av kommuner med omvandlingsområden som diskuterar olika teman som berör dem. I år hade vi två seminarier och workshops i samband med inspiration vatten i februari om avsaltningsanläggningar och i november om vattenresurshushållning, ledningsnät och infrastruktur.

 

 

Vi ser fram emot ett händelserikt 2019

 

God Jul & Gott nytt år önskar Utvecklingscentrum för vatten

17/11/17 - 15:43

Hushållspapper är vanligaste ”fultorkningen”

Den 19 november är FN:s världstoalettdag, vars syfte är att uppmärksamma sanitetsfrågor runt om i världen. I Sverige har vi tillgång till både toaletter och rent vatten. En situation som ligger bakom många fulspolningar är att toalettpappret är slut. Oftast löser vi situationen genom att ”fultorka” oss med hushållspapper som sedan spolas ned i toaletten, det visar en undersökning som YouGov har genomfört på uppdrag av Svenskt Vatten. Var tredje svensk känner inte till att hushållspapper inte ska spolas ned i toaletten, där det riskerar att orsaka stopp och översvämningar..

Att hushållspapper är den vanligaste fultorkningen var förväntat men undersökningen visar också att en stor del av svenskarna inte känner till att hushållspapper och våtservetter inte ska spolas ned i toaletterna. Hushållspapper och annat papper, som inte är toalettpapper, orsakar stora problem för reningsverk, pumpstationer och i toaletten.

Hushållspapper, våtservetter och annat substitut till toapapper, är tyvärr en vanlig fulspolning. Många känner dock inte till att det bara är toalettpapper som löses upp lätt i avloppet och därför är det enda pappret som ska spolas ner. Annat papper är en onödig påfrestning på vårt reningsverk då det kan orsaka stopp och onödiga hanteringskostnader.

Hoppas på beteendeförändring

Förutom stopp i ledningar och pumpar, samt översvämningar med efterföljande utsläpp av orenat avloppsvatten till våra vattendrag orsakar nedspolat hushållspapper och våtservetter också en stor mängd avfall som måste rensas bort från galler och ledningar i avloppsreningsverken och köras bort för förbränning.

Vi hoppas såklart att vi genom att berätta om skillnaden mellan toalettpapper och annat papper får många att ändra sitt beteende och slänga övrigt papper bland  bränningsbara sopor istället, men också att fulspolare tänker till innan de spolar ner saker som inte hör hemma i toaletten.

Undersökningen visar att sju av tio spolar ned det de fultorkar sig med. Näst vanligaste fultorkning är pappersnäsdukar.

Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget
YouGov. Under perioden 13-16 oktober 2017 har sammanlagt 1012 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18 år och äldre i Sverige.

 

Sveriges Vanligaste Fultorkningar

  1. Hushållspapper (24%)
  2. Pappersnäsduk (10%)
  3. Servetter (7%)
  4. Våtservetter (6%)
  5. Pappershandduk (3%)
  6. Utrivna tidningssidor (2%)
  7. Underkläder eller annan textil (1%)
  8. Annat (1%)

 

 

 

TOALETTVETT

 

Fulspola

Att fulspola innebär att man spolar ned något annat än kiss, bajs och toalettpapper i

toaletten.

 

Fultorka

Att torka sig med någonting annat än toalettpapper när detta är slut. Det är helt okej så länge som detta slängs bland förbränningsbara sopor och inte spolas ned i toaletten.

 

Sluta fulspola – bästa tipset:

Ha alltid en papperskorg på toaletten där hushållspapper, våtservetter och annat skräp kan

slängas. Skräp ska alltid slängas bland förbränningsbara sopor.

 

Detta får man slänga i toan:

Allt som kommer inifrån kroppen – kiss, bajs och andra kroppsvätskor. Toalettpapper är

också gjort för att spolas ned i toaletten. Hushållspapper och våtservetter däremot löses inte

upp av vatten.

 

Mer information

http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/kampanjer/varldstoalettdagen/