2017 har varit ett år med många uppnådda mål.

Vårt laboratorium Mathilda labbet har klarat av många prover sen sin start och testat både dricksvatten och avloppsvatten i våra olika projekt samt privatpersoners vatten och avlopp.

Den största utmaningen för den nystartade verksamheten blev under vårens start på projektet Dricksvattenbrunnar som finansieras av Roslagens Sparbanks Stiftelser. Vi testade 150 enskilda brunnar i Norrtälje kommun. Utav dem blev flera uttagna till steg 2 och 3 i projektet. Vi åkte ut och lodade brunnar samtidigt som provtagningen fortsatte. Resultatet av projektet kommer att presenteras under våren. Både laboratoriet och våra andra rutiner utvecklades under projektets gång samtidigt som ackrediteringsprocessen för avloppsparametrar kommer till sitt avgörande. Vi förväntar oss att uppnå ackrediteringsmålet under första hälften av 2018.

Projektet Smittskydd i vattenskydd om mikrobiologiska risker i vattenskyddsområden tillsammans med SVA avslutades med ett möte i december, efter tre intensiva år. Läs mer om projektet här.
Projektet Testbädd dricksvatten som medfinansieras av Vinnova, har kommit till byggetappen. Efter en stormig period med bytte av samarbetspartner har vi uppnått en stabil plattform med många bra nya partners: Diehl metering, Aqua Q, MNV samt Björks Rostfria i referensgruppen. Tidigare deltagare som är kvar är förutom UCV som koordinator; Octuator, ENWA Water Technology och Vatteninfo Sverige AB. Vi förväntar kunna ta de första testerna och inviga anläggningen under våren. Läs mer om projektet här.

LIA/EX-Jobb och internationella besök: Vi har börjat ta emot både LIA studenter och exjobbare, funderar du eller vet du någon som söker plats läs mer här. Det har även varit många nationella och internationella besökare hos oss under året. Något som vi tycker är väldigt kul, dels att få visa vad vi gör här men även att få ett utbyte. Vill du eller någon i ditt kontaktnät besöka oss för studiebesök så är Andrew Quin vår utbildning- & forskningsansvarig kontaktperson.

VA-rådgivning: Vi har haft rådgivning för enskilda fastighetsägare om deras vatten och avloppsproblem under åren. Det vi har kunnat konstatera att idén med utställning och laboratoriet kopplade till rådgivning är ett uppskattat koncept hos våra kunder. Ett extra plus är att det resulterar i medborgare som kan ta faktabaserade beslut som gör det lättare för dem att göra rätt val för både Östersjöns miljö och våra ansträngda vattenresurser.

Våren 2018!

Under två dagar 15-16 februari kommer vi att ha vår stora konferens Inspiration vatten med både nationella och internationella talare under tema vatten och energi.

Första dagen ska vi ägna oss åt avsaltningsanläggningar och andra dricksvattenlösningar. På fredagen är temat hur ska vi utvinna energi från små källor. Bland föredragen: Solenergi och avsaltningsanläggningar i stor skala, Utvinning av energi från mejeriavlopp , erfarenheter i Sverige och Europa. Hela programmet kommer att läggas ut under nästa vecka, läs mer och anmäl dig här. 

KOMMO: Den 8 mars har vi vår första träff för kommuner med omvandlingsområden. Dagens tema är planering av dricksvattenresurser i bristens tider. Ska enskilda brunnar behöva tillstånd? Hur löser olika kommuner den frågan? Finns det lagrum för bevattningsförbud? Läs mer och anmäl dig här.

Kurser om grundvatten i samarbete med KTH: Våra kurser inom grundvatten och hälsa har ändrat form från att vara tvådagars kurser till endagars. Några av kurstillfällena kommer att gå dagarna efter varandra för dig som vill delta på fler i ett svep, men är då enskilda kurstillfällen.

Kursdatum:
19 feb: tema Grundvattenförsörjning – bildning och tillgång.
20 feb: tema Grundvattenkemi
14 mars: tema Mineraler i brunnsvatten och behandlat vatten – kopplingar till hälsa
15 mars: tema Påverkar filter avsedda för specifika substanser även annat?

Läs mer om våra kurser

Vi uppdaterar vår hemsida kontinuerligt med alla våra event.

Vill du fortsätta ha vårt nyhetsbrev var 3:e månad? Registrera gärna om dig här scrolla ner lite på sidan så hittar du anmälningsformuläret.

Årets utmärkelse anordnas av Norrtälje kommun och där har Mathildalaboratoriet blivit nominerad. Vi är otroligt glada och spända inför prisutdelningen den 29 november. Eftersom vi vill att alla kollegor ska ha möjlighet att delta under dagen kommer vi stänga kl 15.00 onsdagen den 29 november. Håll tummarna nu!

Att hushållspapper är den vanligaste fultorkningen var förväntat men undersökningen visar också att en stor del av svenskarna inte känner till att hushållspapper och våtservetter inte ska spolas ned i toaletterna. Hushållspapper och annat papper, som inte är toalettpapper, orsakar stora problem för reningsverk, pumpstationer och i toaletten.

Hushållspapper, våtservetter och annat substitut till toapapper, är tyvärr en vanlig fulspolning. Många känner dock inte till att det bara är toalettpapper som löses upp lätt i avloppet och därför är det enda pappret som ska spolas ner. Annat papper är en onödig påfrestning på vårt reningsverk då det kan orsaka stopp och onödiga hanteringskostnader.

Hoppas på beteendeförändring

Förutom stopp i ledningar och pumpar, samt översvämningar med efterföljande utsläpp av orenat avloppsvatten till våra vattendrag orsakar nedspolat hushållspapper och våtservetter också en stor mängd avfall som måste rensas bort från galler och ledningar i avloppsreningsverken och köras bort för förbränning.

Vi hoppas såklart att vi genom att berätta om skillnaden mellan toalettpapper och annat papper får många att ändra sitt beteende och slänga övrigt papper bland  bränningsbara sopor istället, men också att fulspolare tänker till innan de spolar ner saker som inte hör hemma i toaletten.

Undersökningen visar att sju av tio spolar ned det de fultorkar sig med. Näst vanligaste fultorkning är pappersnäsdukar.

Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget
YouGov. Under perioden 13-16 oktober 2017 har sammanlagt 1012 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18 år och äldre i Sverige.

Sveriges Vanligaste Fultorkningar

1. Hushållspapper (24%)
2. Pappersnäsduk (10%)
3. Servetter (7%)
4. Våtservetter (6%)
5. Pappershandduk (3%)
6. Utrivna tidningssidor (2%)
7. Underkläder eller annan textil (1%)
8. Annat (1%)

TOALETTVETT

Fulspola

Att fulspola innebär att man spolar ned något annat än kiss, bajs och toalettpapper i

toaletten.

Fultorka

Att torka sig med någonting annat än toalettpapper när detta är slut. Det är helt okej så länge som detta slängs bland förbränningsbara sopor och inte spolas ned i toaletten.

Sluta fulspola – bästa tipset:

Ha alltid en papperskorg på toaletten där hushållspapper, våtservetter och annat skräp kan

slängas. Skräp ska alltid slängas bland förbränningsbara sopor.

Detta får man slänga i toan:

Allt som kommer inifrån kroppen – kiss, bajs och andra kroppsvätskor. Toalettpapper är

också gjort för att spolas ned i toaletten. Hushållspapper och våtservetter däremot löses inte

upp av vatten.

Mer information

http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/kampanjer/varldstoalettdagen/

Utvecklingscentrum för vatten bjuder in till föreläsningar, diskussion och workshops under Världstoalettdagen, läs mer här.