Projektet sträcker sig till november 2020 och består av flera partner runt om Östersjön i Sverige, Finland, Åland och Estland. Där deltar vi på Utvecklingscentrum för vatten (verksamhet hos Campus Roslagen AB) och även Norrtälje kommun. Målet med BATSECO-BOAT-projektet är att minska miljöbelastningen i centrala Östersjön genom att investera i bästa tillgängliga teknik för avfallshantering och därigenom skapa bättre serviceanläggningar för fritidsbåtar. Tömning av båtlatrin i havet leder till övergödning och risker att skadliga ämnen når havet. Bättre och bredare avfallsinsamlingstjänster bidrar till att fler använder dem. Då blir det också möjligt att följa upp lagstiftningsförbudet för att släppa ut avloppsvatten i havet.

Att projektet kommer bidra till en bättre havsmiljö instämmer både Kurt Petterson (C) och Sverker Nyman (S) styrelsemedlemmar i Campus Roslagen i. ”Det nya projektet känns som en fortsättning på det tidigare Act 4 my Baltic Sea, som var ett internationellt EU-projekt med målsättning att minska övergödningen i Östersjön. Östersjön har ett problem med övergödning och då är det kul att Norrtälje kommun kan vara med och bidra för att minska näringsbelastningen på Östersjön, speciellt kustområdena. Att både det kommunala bolaget (Campus Roslagen) och Norrtälje kommun är med och jobbar med projektet visar att vi på lokal nivå är med och minskar belastningen på Östersjön. Det är ett viktigt mål nationellt också, att man tar det här initiativet och gör det här lokalt tycker vi i Centerpartier är jättebra. Det innebär ju också att vi tillför resurser till kommunen som kan användas för att minska belastningen” säger Kurt Petterson (medlem i Campus Roslagens styrelse).

”Man kan se den här frågan ur två perspektiv” säger Sverker Nyman. ”Det ena är miljöperspektivet, vi ska helt enkelt inte kasta skiten i sjön. Det är en självklarhet. Det andra är ett utvecklingsperspektiv. Det handlar om att utveckla skärgårdsturismen.”

Utvecklingscentrum Vatten (UCV) har rollen att bedöma situationen ur användarnas synvinkel. Det gäller tillgänglighet och användarvänlighet och att utvärdera bästa tillgängliga teknik på marknaden. Vi kommer också att undersöka potential för innovativ teknik.

Kartlägga utvecklingsbehoven och investera i nya stationer

Under det första året kartläggs den nuvarande situationen i hela centrala Östersjöområdet, inklusive skärgårdsområdena i Sverige, Finland och Åland. Estlands kust ingår också. Målet med undersökningen är att identifiera de mest använda rutterna för fritidsbåtar och identifiera platser där avloppsuppsamlingsstationerna kan placeras. BATSECO-BOAT-projektet ska installera nya pumpstationer: två i Norrtälje skärgård i Sverige, två på Åland, två i skärgårdsområdet i Finland och fyra i hamnar på estniska kusten. Tillkommer att 10 befintliga flytande pumpstationer i finska skärgården ska repareras och eventuellt flyttas till andra platser för att bättre uppfylla behoven.

”Det är lite märkligt att det hänt så lite under senare år. Jag ser det här som en möjlighet att äntligen få fart på utvecklingen. Det finns teknik idag med det handlar om att göra den känd och det handlar om att övertala dem som sköter gästhamnar och båtklubbar att bli mer aktiva och verkligen ligga på. Jag efterlyser mer aktivitet från båtklubbarnas sida.” Säger Sverker Nyman, och menar att klubbarna gärna får sparka igång kommunpolitikerna lite.

Nu får seglarföreningar och andra aktörer tillfälle att göra sina röster hörda. Vi startar redan den 22 februari med en workshop för alla olika aktörer som är involverade i processen kring avfallshanteringen (användare, offentlig förvaltning, entreprenörer). Vi vill lyssna på alla dina frågor, observationer och synpunkter i samband med avloppsproblemet.

Projektet leds av Åbo universitet och partners är KAT (Keep the Archipelago Tidy) i Finland, Ecoloop AB, Campus Roslagen AB och Norrtälje kommun i Sverige, Brändö Kommun på Åland och KEST (Keep Estonian Sea Tidy) och Viimsi kommun i Estland. Transportverket ingår som en associerad partner. BATSECO-BOAT-projektet finansieras av EU: s Interreg Central Baltic-program och projektets totala budget är 1,56 miljoner euro.

Kontakt
Campus Roslagen AB                                                                                                                      
Donatella Acquaviva
donatella.acquaviva@campusroslagen.se

Nu när sommaren är här och det har varit värmebölja i Norrtälje kommun och Stockholms län och går det åt ovanligt mycket vatten. Nu behöver vi hjälpas åt att använda vattnet smart och undvika onödig förbrukning

Stora delar av Norrtälje kommun samt Stockholms län har hela Mälaren som dricksvattentäkt. Men vattenverken i Stockholm, som försörjer de södra delarna av vår kommun med kommunalt vatten, har en begränsad kapacitet för rening och produktion av dricksvatten. För att kunna säkerställa försörjningen behöver vi hjälpas åt att använda vattnet smart.

Norrvatten och Stockholm Vatten och Avfall, som tillsammans förser större delen av Stockholms länområdet med dricksvatten, går nu ut med en gemensam vädjan till alla i länet att undvika onödig vattenanvändning så länge värmeböljan håller i sig.

De kommer här med ett antal tips för att använda vatten hållbart. Flera av dem kan vara bra att tänka på även annars.

1. Undvik att vattna gräsmattan. Måste den vattnas, gör det på kvällen.
2. Tvätta inte bilen just nu.
3. Duscha istället för att bada.
4. Stäng av vattnet när du borstar tänderna.
5. Kör fulla disk- och tvättmaskiner.
6. Ställ en fylld tillbringare i kylen så slipper du låta kranen rinna för att vattnet ska bli kallt.

Bra att veta:

1. En vattenspridare gör av med 150 liter vatten på 20 minuter.
2. För varje minut som kranen står och rinner går det åt 6 liter vatten.
3. Ett fyllt badkar motsvarar 150 liter vatten. En dusch på 3 minuter motsvarar 36 liter.
4. Det går åt ca 50 liter vatten för en maskin tvätt.
5. Om en familj på fyra personer stänger av kranen medan de borstar sina tänder sparar de tillsammans 100 liter vatten på en dag.
6. Invånarna i Stockholms län gör i snitt av med 200 liter vatten per dag.

Läs mer på kommunens hemsida om vattenläget. Här kan du läsa mer.

Syftet med denna enkät är att skapa en bild av småbåtsägares behov av nya latrintömningsstationer eller utökad kapacitet för latrintömning i skärgården. Svaren på enkäten kommer att användas inom projektet för att ta fram underlag, bland annat kartor, till kommuner som vill planera investeringar för att förbättra latrintömningsmöjligheterna i skärgården.

Svara innan den 11:e november.

Kontaktinformation som delas med oss i denna enkät kommer inte delas till parter utanför projektet och du kommer inte bli kontaktad av oss i kommersiella syften.

Har du frågor om denna enkät eller projektet BATSECO-BOAT? Välkommen att kontakta Helfrid Schulte-Herbrüggen, Ecoloop, helfrid.schulte.herbruggen@ecoloop.se.

Båtägare i Norrtälje kommun, var med och påverka!

Enkät ämnad för båtklubbar https://link.webropolsurveys.com/S/72CC1F28F147048B

Enkät ämnad för båtägare: https://link.webropolsurveys.com/S/22D548C0AE35C543

Lär mer om BATSECO-Boat projekt här

Nandita Singh – projektledare för RETROUT från UCV var på plats. Mötet fokuserade på uppföljning och övervakning av aktuella framsteg i projektet samt planering av kommande handlingsplan för projektet.

RETROUT är ett treårigt projekt med slutdatum september 2020 vars syfte är att lyfta fram Östersjöregionen som ett större turistmål för fiske. Projektet har 14 projektdeltagare från Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Polen (även HELCOM). Projektets ledande koordinator är Håkan Häggström från Länsstyrelsen Stockholm.

Trots att framgång inom projektet nåtts kvarstår mycket att göra. UCV leder ett av arbetspaketen som syftar till att utföra en kommunikationsstudie över utförda och planerade restaureringar av vattendrag. Restaurering av vattendrag är en avgörande åtgärd för att upprätthålla öringens reproduktion då den är anadrom (fiskart som lever i saltvatten men fortplantar sig i sötvatten). Studien kommer att identifiera faktorer som leder till framgångsrika restaureringsprojekt med bakgrund av intressenters olika intressen och perspektiv. För närvarande inväntar UCV data angående vattendragsrestaureringsarbeten som gjorts i respektive deltagande land. Dessa data kommer att analyseras av Nandita Singh för att identifiera flera fall där djupare studier med mer specifika intressenter från deltagarländerna kan intervjuas. Nandita kommer också att arbeta med ett annat arbetspaket inom projektet där intervjuer med intressenter kopplade till nya restaureringsprojekt inom RETROUT kommer att utföras.

Läs mer om projektet här.